Förutsättningar vid köp av en skogsfastighet : en analys av olika köpares kassaflöde vid ett fastighetsförvärv

Sammanfattning: Intresset för att investera i skogsfastigheter växer och antalet förstagångsköpare på marknaden ökar. Beskattning av skogsfastigheter är en komplicerad lagstiftning där skogsägarkåren generellt har en relativt låg kunskapsnivå. Olika skogsägare kan ha olika skattemässiga förutsättningar vid köp av en skogsfastighet och en väl genomförd inkomst- och skatteplanering i skogsbruket kan leda till en förbättrad ekonomisk situation för den enskilde skogsägaren. Syftet med studien är att utreda hur olika ägarkategorier kan ha olika ekonomiska förutsättningar vid köp och ägande av en skogsdominerad fastighet genom att studera hur kassaflödet ser ut för olika ägarkategorier och fastighetsstorlekar. För att besvara syftet har en modell konstruerats i Excel för att beräkna kassaflödet över en tioårsperiod för förstagångsköpare respektive tillskottsköpare, samt beroende på om dessa nyttjar positiv räntefördelning eller ej. Beräkningarna utförs på tre skogsfastigheter av varierande storlek med givna åtgärdsplaner samt med varierande storlek på årlig intäkt från annan näringsverksamhet. Resultatet visar att tillskottsköparen får en högre likviditet än förstagångsköparen i samtliga av studiens beräkningar och att skillnaderna ökar med ökad fastighetsstorlek. Skillnaderna i totalt betald skatt under perioden för de olika scenariorna är stor och på samtliga av studiens tre fastigheter betalar tillskottsköparen mindre skatt än förstagångsköparen, förutsatt samma förutsättningar gällande nyttjande av räntefördelning. Räntefördelningen är av stor vikt för både förstagångsköpare och tillskottsköpare enligt studien. En aktiv näringsidkare med inkomst från annan näringsverksamhet har goda möjligheter att minska sin skattebelastning genom nyttjande av den positiva räntefördelningen. Enligt resultatet har räntefördelningen störts positivt effekt för förstagångsköparen, eftersom denne inte kan nyttja skogsavdraget i samma utsträckning som tillskottsköparen. Utifrån resultatet kan konstateras att en höginkomsttagare kan ha stor nytta av att förvärva en skogsfastighet för att kunna dra nytta av det räntefördelningsutrymme och den lindrigare beskattning som skogsägandet kan medföra. Den enskilde näringsidkaren kan nå stora skattemässiga fördelar genom att styra sin inkomstnivå med hänsyn till de intäkter och kostnader som skogen ger upphov till.