En förändrad musikundervisning - En kvalitativ studie om hur pedagoger resonerar kring musikundervisningen i skolan.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur lärare resonerar kring de förändringar som skett inom musikundervisningen i grundskolan vilket även innefattar lärarnas reaktioner samt hantering och anpassning. För att få en inblick i lärarnas vardag användes metoden intervju med urvalet av fyra respondenter som valdes ut slumpmässigt. Alla var lokaliserade inom två grannkommuner i Sverige. Analysen av den insamlade datan föll ut i tre huvudkategorier. Första, kursplanen som innefattar hur lärarna väljer att lägga upp sin planering samt deras resonemang kring de förändringar som skett sedan införandet av LGR 11. Andra, handlar om betyg och bedömning som syftar till de förändringar som skett gällande införandet av betyg och bedömning, kunskapskraven samt dokumentation. Till sist, grupper och resurser, vilket innefattar storleken på elevgrupperna samt inflödet av nyanlända och hur detta hanteras i klassrummet och den tillgång till resurser lärare har i klassrummet. Resultaten visar att sedan införandet av LGR 11 så har lärarnas undervisning förändrats där huvudfokuset nu ligger kring bedömningen av kunskapskraven. De visar att helklasser (20-26 elever) i elevgrupperna är vanligast förekommande med några undantag, samt hur lärare reagerar kring undervisning av nyanlända samt hur de anpassar undervisningen efter dem. Undervisningen av nyanlända ser lärarna som en utmaning på grund av bristande kommunikation. Resultatet visar också att lärares känslomässiga reaktioner och känslomässiga attityd till förändring ligger till grund för hur väl de klarar av att anpassa sig till dem och hur de hantera dem i en undervisningssituation. De didaktiska konsekvenser som går att se är framförallt att lärare som har en positiv inställning till de förändringar som sker har lättare att förändra och implementera nya arbetssätt i undervisningen, samt att de uppvisar mindre stress