En studie om kvalitén på den nya momslagstiftningen avseende omvänd skattskyldighet på mobiltelefoner

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om kvalitén på den nya skattelagstiftningen om omvänd skattskyldighet på mobiltelefoner som tillkommit i syfte att stävja karusellhandel, vilket är en typ av mervärdesskattebedrägeri. Den nya skattelagstiftningen om omvänd skattskyldighet på mobiltelefoner trädde i kraft den 1 april 2021 och har stöd i mervärdesskattedirektivets artikel 199a. För att analysera kvalitén på den nyss nämnda skattelagstiftningen, har det konstaterats att vissa kriterier kan ställas på en kvalitativ lagstiftning utifrån bl. a. legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Legalitetsprincipen har en stor betydelse på det skatterättsliga området. Principen tillförsäkrar att vissa krav uppfylls vid uttagande av en skatt och på så sätt fungerar den som en rättssäkerhetsprincip. Med stöd i legalitetsprincipen kan en enskild ställa krav på lagstiftaren, bland annat att en skattelagstiftning ska vara förutsebar och fri från godtycklighet. En skattelagstiftning måste därav tillfredsställa legalitetsprincipen för att en enskild inte ska drabbas av orättfärdig myndighetsutövning. Utöver vad som inbegrips av legalitetsprincipen kan en enskild även ställa andra krav på en skattelagstiftning. Exempelvis så som att den är proportionerlig, d.v.s. att nyttan med en lagstiftning uppväger det intrång som det innebär för den enskilda. För att uppnå uppsatsens syfte om att undersöka kvalitén på den nya skattelagstiftningen, tas det vägledning av två frågeställningar: vad är en bra skattelagstiftning och vilka krav kan man ställa på skattelagstiftningen, samt vad innebär den nya lagstiftningen om omvänd skattskyldighet på mobiltelefoner. Slutsatserna av uppsatsen är att en enskild kan ställa de krav som anges ovan på en skattelagstiftning, och att den nya lagstiftningen som är föremål för analys inte når upp till vad som kan anses vara en bra skattelagstiftning.