Vad blir det för bok? : En undersökning om valen av litteratur i Svenska 1

Sammanfattning: Syftet med undersökningen har varit att se hur användningen av skönlitteratur ser ut i Svenska 1. Genom att fokusera på lärarnas val och tankar har jag undersökt vilka titlar som arbetas med i klassrummet inom Svenska 1, samt vilka pedagogiska aspekter som ligger till grund för de litterära val lärarna gör. Mina frågeställningar har varit Vilka skönlitterära författare och verk används i Svenska 1? Går det att tala om en kanon? samt Vad är det som ligger till grund för valet av skönlitteratur i Svenska 1? Vilka är de didaktiska utgångspunkterna? Undersökningen bygger på två typer av metoder. En kvantitativ enkätundersökning med 34 svarande som genomförts via en Facebookgrupp för svensklärare. Samt en kvalitativ intervjuundersökning då jag intervjuat två lärare. Dessa två metoder kompletterar varandra i och med att enkätundersökningen bidrar med underlag och intervjuerna kan fylla i eventuella frågor. Det finns ett antal begrepp som använts vid flera tillfällen i uppsatsen som jag anser behövs förtydligas. Jag har bland annat valt att diskutera begreppet kanon eftersom att jag upplever kanon som ett viktigt begrepp för att kunna undersöka och diskutera skönlitteratur i skolan. I undersökningen presenterar jag Lars Brinks diskussion kring kanon och refererar även till Harold Bloom. Jag har definierat begreppet ungdomslitteratur och har då använt mig av nationalencyklopedins definition. För att relatera min undersökning till tidigare forskning har jag har utgått ifrån Lars Brinks undersökning från 2006 där han undersökt hur lärare värderat olika aspekter när de valt sin litteratur. Han beskriver hur en av de aspekter som lärare upplever som viktigast är om boken tillhör en kanon. Han kommer även fram till att aspekter som eleverna enkelt kan relatera till hamnar längre ner på listan, som exempelvis ungdoms- och populärlitteratur. Jag har också använt mig av Ingrid Mossberg Shüllerqvists forskning som också bygger på lärares syn på litterära val i klassrummet. Hennes resultat skiljer sig från Brinks och hon kommer fram till att de lärare hon intervjuat menar att de blir mer och mer elevorienterade när de väljer bokval och att de upplever att populär- och ungdomslitteraturen får en allt större plats i skolan.  Två ytterligare forskare som jag valt att förhålla mig till är Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy, de har båda ett fokus på varför man ska läsa och hur elever ska läsa för att kunna ta till sig av litteraturen på ett så bra sätt som möjligt. De båda lyfter att lärare gärna läser med elever för att uppmuntra till mer läsning, samt att eleverna lär sig bäst om de har möjlighet att relatera till litteraturen, Bommarco menar därför att det är viktigt att läraren väljer litteratur tillsammans med eleverna. När jag relaterar mitt resultat till den tidigare forskningen går det att hitta både likheter och skillnaden. Min första frågeställning löd: Vilka skönlitterära författare och verk används i Svenska 1? Går det att tala om en kanon? Resultatet visar att det är en stor variation på vilka böcker som används. Bland de 34 lärarna som besvarade enkäten nämndes det att de sammanlagt arbetat med 43 böcker det senaste året. Det framgick även att det vanligaste alternativet för Svenska 1 var att eleverna själva fick välja böcker. Detta beskrev även en av de två lärare jag intervjuat. Hon motiverade detta genom att förklara att hon vill att läsningen i Svenska 1 ska vara inbjudande och uppmuntra till mer fortsatt läsning. Resultatet liknar därför Mossberg Shüllerqvists som menar att lärare tenderar till att ha en mer elevorienterad litteraturlista. Mitt resultat visade också att de 29 av de 43 nämnda titlarna var böcker som jag anser kunde klassas som populärlitteratur. Även många av de titlar som blev nämnda vid fler än ett tillfälle kunde klassas som populärlitteratur vilket visar på att populärlitteratur var vanligt förekommande i klassrummet. Mitt resultat visade även på att en del klassiker användes, men inte i samma höga utsträckning och av lika många lärare. Många lärare berättade också att de arbetade mer med klassikerna i senare Svenska 2. Även om det framgick att lärare hade ett klassikertänk i bakhuvudet när de valde litteratur är det tydligt att en varierad litteraturlista som anpassats till klassen är mer viktig än att läsa tunga klassiker tillsammans med eleverna i Svenska 1. Min andra frågeställning undersöker vad det är som ligger till grund för valet av skönlitteratur i Svenska 1? Där stämmer mitt resultat inte helt överens med Lars Brinks. Jag lyckades skapa följande nio kategorier utifrån mitt resultat: Elevernas intresse, elevernas förkunskaper, koppling till kursplan, tillgänglighet, tankeväckande, lärarens intresse, klassikertänk, litterär kvalité och tillgång till material. Jag kunde även dela in dessa i tre överkategorier: praktiska, elevorienterade och kanonorienterade. Det framgick att det var de mer elevorienterade, som elevernas intressen eller elevernas färdigheter som upplevdes som mest viktiga bland lärarna. Sedan kom de mer praktiska som huruvida texterna gick att arbeta med i klassrummet i relation till kursplan eller om de fanns i klassuppsättning. Den överkategorin som var minst viktig är den jag valt att kalla kanonorienterad, alltså huruvida boken klassas som en klassiker eller om det är en bok av ”god kvalité”. Mitt resultat är emellertid inte helt enhetligt. Det är nämligen en av de intervjuade lärarna som menar att den viktigaste aspekten när hon väljer litteratur är om den finns i klassuppsättning. Samma lärare värderar också om det finns färdigt arbetsmaterial till boken väldigt högt. Detta skulle kunna bero på att hon är relativt nyexaminerad då den andra intervjuade läraren menar att det blir enklare att använda sig av olika böcker med tiden och att erfarenheten gör att hon vågar testa olika typer av böcker. Jag upplever ändå att det går att se ett resultat som visar att det fokus på kanon som Brink visar i sin undersökning från 2006 inte längre förekommer på samma sätt år 2018 utan att det idag finns ett större fokus på att anpassa läsningen efter eleverna.