Modeupplevelse: handling & samspel

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Denna uppsats belyser hur unga svenska flickor med arabiskt ursprung samspelar med andra aktörer i en svensk kontext genom användningen av modet, för att integreras i sin skolmiljö konsumtionssamhället i det västerländska samhälle som flickorna lever i, och de olika justeringar av identiteter, som sker i en. samhällets förändring För att förstå detta samspel beskriver jag med hjälp av tidigare forskningar och följande teorier om socialisationsprocess som är en följd av. För att kunna få svar på den övergripande frågan i den föreliggande studien, har jag genomfört en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Den västerländska kulturkonsumtionen har beskrivits med hjälp av Mike Featherstones Kultur, kropp och konsumtion (1994) som handlar om estetisering av livsstilar i en konsumtionskultur, samtidigt har jag använt mig av Zygmunt Baumans Det individualiserade samhället (2002). Även Antony Giddens Modernitet och självidentitet (1991), med fokus på det senmoderna samhället, har använts. Utgångspunkt för föreliggande arbete var ändå Bourdieus handlingsteori (Bourdieu, 1993), som kan sammanfattas med hjälp av grundbegreppen fält, habitus och kapital samt det symboliska våldet. Bourdieus teori används för att visa trögheten av att integreras med hjälp av konsumtion. De olika informanterna i denna uppsats har specifika förutsättningar som relaterar till deras kulturella bakgrund. Olika synliga och dolda faktorer i flickornas sociala kontexter kan påverka deras val av mode, samtidigt som olika strategier kan växa ur spänningar mellan olika faktorer i informanternas sociala kontexter, och därmed stabilisera deras vardag i ett västerländskt samhälle. Det kulturella kapitalet av konsumtion, med andra ord mode, kan ge en materiell ram till informanternas individuella identiteter. Konsumtionsvarorna kan förse flickornas vardagsliv med en känsla av en pålitlig kontinuitet i deras identiteter. Modet blir en hjälp till integreringen i en grupp. Resultatet i föreliggande studie visar att misskännande samt ambivalens är två faktorer som är inbäddade i flickornas habitus, och som till stor del uttrycks i flickors val av mode.