Effekten av interventioner gällande följsamhet till kliniska riktlinjer för PVK

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Hälsa och samhälle

Sammanfattning: Bakgrund: Inläggning av perifer venkateter (PVK) är en vanligt förekommande medicinsk-teknisk åtgärd inom sjukvården. För att kunna möjliggöra kvalitet, säkerhet och förhindrande av komplikationer behövs riktlinjer som vårdpersonal kan förhålla sig till. Tromboflebit är den mest vanliga komplikationen i relation till inläggning av PVK. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur interventioner kan påverka följsamheten till kliniska riktlinjer avseende handhavande av PVK. Metod: Den valda undersökningsmetoden var en litteraturstudie. Litteratursökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på tio empiriska studier med kvantitativ ansats där en eller fler interventioner implementerats. Dessa artiklar granskades kritiskt av författarna enskilt och grupperades efter skillnader och likheter. Sortering av material gjordes utifrån de mest frekvent undersökta kategorierna gällande kliniska riktlinjer och PVK hantering. Resultat: Resultatet redovisas i fem olika kategorier som är relevanta och centrala vid PVK hantering. Dessa är dokumentation, tid in situ, aseptisk procedur, daglig inspektion och förband. Kategorierna ställs i relation till antal implementerade interventioner. Det har förekommit svårigheter att dra slutsatser angående vilka interventioner som gett bäst effekt då flera har kombinerats med varandra. Konklusion: Interventioner är en effektiv metod för att förbättra följsamheten till riktlinjer gällande handhavande av PVK. Flera interventioner i kombination med varandra (interventionspaket) ger i större utsträckning förbättrad följsamhet i de undersökta kategorierna. Detta innebär att det finns en koppling mellan implementering av interventioner och förbättrad följsamhet till kliniska riktlinjer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)