Implementationsprocessen av IFRS 9 hos företag inom den svenska finansiella sektorn

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Kristianstad/Avdelningen för ekonomi

Sammanfattning: Tidigare forskning har fokuserat på varför företag implementerar IFRS 9 och vad för effekter som tillkommer. Men det är få studier som diskuterar implementeringsprocessen av IFRS 9. IFRS 9 ersätter den gamla IAS 39. Detta har lett till att redovisningen har bytt från regelbaserad till principbaserad. Studiens syfte är att ta reda på implementeringsprocessen av IFRS 9 hos företag inom den svenska finansiella sektorn. Ämnet är relativt nytt då IFRS 9 var obligatoriskt för börsnoterade företag år 2018. Det är relativt få studie inom området och ännu färre hur processen fungerar. För att utföra studiens syfte har vi använt oss av intervju som primär data och dokument som sekundär data. Studien byggersig på process theory som förklarar förändringsprocessen inom en organisation.  Studiens resultat visar att implementeringsprocessen på de flesta verksamhet har varit relativt lika. Ett stort fokusområde har varit på klassificering och värdering av tillgångar och nedskrivning. Däremot har det skett på olika grad beroende på vilken bransch som har tagit åt sig IFRS 9. Banker har haft ett stort fokus på nedskrivningar medan företag som vill uppnå den legala delen har hållit sig endast till klassificering och värdering av tillgångar. Studiens bidrag har varit att skapa en bättre förståelse av implementeringsprocessen av IFRS 9 och framtida implementeringsprocess.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)