Gränssättning och emotioner i den professionella yrkesrollen : En kvalitativ studie om hur det emotionella arbetet påverkar yrkesverksammma socialsekreterare i Umeå Kommun

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Uppsatsen belyser den aktuella emotionella arbetssituationen avseende yrkesverksamma socialsekreterare. Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet påverkar socialsekreterare som arbetar i Umeå Kommun. Vidare är syftet att undersöka om detta påverkar dem utanför arbetslivet. För att besvara syftet har studien utgått från följande forskningsfrågeställningarna:  Hur påverkas socialsekreterare emotionellt av sitt yrke, hur hanterar socialsekreterare emotionell börda på jobbet samt hur märker socialsekreteraren av sin yrkesroll utanför arbetslivet? Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där det empiriska materialet inhämtats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Urvalet består av yrkesverksamma socialsekreterare från Vuxenenheten samt Barn - och Ungdomsenheten, ett målinriktat urval som resulterade i snöbollsurval. Avgränsningen i urvalet avser socialsekreterare i Umeå Kommun. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera det empiriska materialet. Vidare för analys användes teori bestående av Affektteori och Emotionellt Arbete som teoretiska begrepp. Studiens resultat visar på olika faktorer som påverkar socialsekreteraren emotionellt. Resultatet visar att det emotionella arbetet synliggörs i klientrelationer, arbetsmiljön, individuella och kollektiva strategier samt effekter på socialsekreterarens privatliv. Betydelsen av professionalitet och gränssättning var väsentlig för hantering av det emotionella arbetet. Således påverkar det emotionella arbetet socialsekreteraren både psykiskt och fysiskt på arbetstid som utanför arbetstid. Resultatet visar således på att de är individuellt hur mottaglig man är för emotionell påverkan. Vidare framkom att det är oundvikligt att vara i kontakt med det emotionella inom verksamhetsfältet.  Den emotionella påverkan upplevdes som negativ men resultatet visar även på att det emotionella arbetet kan ha en positiv inverkan på arbetsuppgifter. Detta som ett redskap för socialsekreteraren att använda sig utav. Studiens slutsats visar på en tydlig parallell mellan emotionell påverkan och socialsekreterarens arbete som likväl styrks av presenterad forskning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)