Gränsmarkering i behövlig omfattning : Förrättningslantmätares och mätningsingenjörers förhållningssätt till markering av gränser vid fastighetsbildning

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad

Sammanfattning: Studiens syfte är att få kunskap om hur förrättningslantmätare tillsammans med mätningsingenjörer förhåller sig till behövlig omfattning av gränsmarkering. Begreppet behövlig omfattning återfinns i Fastighetsbildningslagen, FBL, 4 kap. 27 §.   Metoder som tillämpats för att uppnå studiens syfte består, utöver en pilotstudie, av intervjuer och en kvalitativ enkätundersökning. Urval har gjorts bland statligt och kommunalt anställda förrättningslantmätare och mätningsingenjörer. 11 personer intervjuades och 36 personer besvarade enkät. I pilotstudie intervjuades 2 personer.   Erfarenhet av yrket är en viktig faktor som påverkar synen på gränsmarkering i lantmäteriförrättning. Bedömning, tolkning och tillämpning av behövlig omfattning grundas på sakägares behov av att tydligt förstå var fastighetsgränser går. Det råder delade meningar om hur tydliga tillgängliga riktlinjer är. Handbok för Enhetligt arbetssätt används som bedömningsunderlag, vilket innefattar en basnivå för fältarbete. Rättssäkerhet från juridiskt perspektiv är den enskilt viktigaste faktorn som styr behövlig omfattning av gränsmarkering. Mätningsingenjör har också de facto stor del i beslutsprocessen.   Slutsatser från genomförd studie visar att det finns svårigheter med att markera gränser i exploateringsområden. Erfarenhet ligger ofta till grund för bedömning, tolkning och tillämpning av behövlig omfattning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)