Utvärdering av en metod för mätning av kroppsfett hos katt med helkropps datortomografi

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Författare: Frida Zetterström; [2017]

Nyckelord: kroppsfett; datortomografi; katt; fetma; kroppsvikt;

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Förekomsten av fetma hos våra katter är idag ett ökande problem och ett flertal hälsoproblem associeras med tillståndet. En reproducerbar och objektiv metod för mätning av kroppsfett är värdefullt i undersökningar om hur fetma kan ge upphov till hälsoproblem, t ex vid vilken grad av fetma detta sker och om lokalisationen av fettvävnaden har någon betydelse. Studiens syfte var att undersöka och optimera en metod för mätning av procenten kroppsfett hos katter med hjälp av datortomografi (DT). Metodens reproducerbarhet utvärderades genom jämförelse av mätresultat från två olika personer som utfört samma mätningar. Optimering av metoden genomfördes genom utvärdering av hur mätresultaten påverkades av innehåll i urinblåsa- och mag-tarmkanal. Vidare undersöktes om procenten kroppsfett som erhölls från mätningarna hos katterna korrelerade med body condition score (BCS) och kroppsvikt, samt eventuella samband mellan procenten kroppsfett och kön, ålder respektive ras. Mätmetoden utvärderades på tio av de 52 levande katterna som ingick i studien. På dessa tio individer utfördes mätningar både utan och med segmentering av urinblåsa, magsäck och grovtarm. Segmentering av strukturerna utfördes genom konstruktion av ”region of interests” (ROIs) och procenten kroppsfett beräknades genom undersökning av frekvensen voxlar av Hounsfield unit (HU) värden inom ett intervall -250 till +250 HU, där fett- och mjukdelsvävnad inkluderades. Procenten kroppsfett erhölls genom beräkning av andelen fettvävnad av total mängd fett- och mjukdelsvävnad. Mätvärdenas reproducerbarhet undersöktes och en jämförelse gjordes av hur segmentering av respektive struktur påverkade mätvärdena. Resultaten visade att urinblåsans fyllnad har en effekt på mätresultaten som blir falskt låga om urinen inte segmenteras före mätning (P = 0,01). Ingen effekt av gastointestinalt innehåll kunde påvisas på mätvärdena, vilket tyder på att magsäcks- och grovtarmsinnehåll inte behöver exkluderas före mätning. Reproducerbarheten var utmärkt mellan de två mätarna efter segmentering av urinblåsan. Därutöver mättes procenten kroppsfett efter segmentering av urinblåsans innehåll på 52 levande katter och på sju katter post mortem. Mätvärdena jämfördes med 5- och 9-gradig BCS, kroppsvikt, kön, ålder och ras. I studien erhölls en signifikant korrelation mellan procent kroppsfett och vikt (P < 0,005), ålder (P = 0,041), samt bedömning av hull enligt den 5- och 9-gradiga BCS-skalan (P < 0,005) hos de levande katterna. För de högre graderna i den 9-gradiga skalan påvisades en svaghet med en överlappning av procent kroppsfett. Inget samband erhölls mellan mätvärdena kön och ras. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan procent kroppsfett och någon av faktorerna vid mätning av katterna post mortem. Vid utvärdering av kroppsfettprocent med DT bör urinblåsans innehåll beaktas och exkluderas innan beräkning. En signifikant korrelation mellan BCS och kroppsfettprocent talar för samstämmighet mellan klinisk hullbedömning och mängd kroppsfett uppmätt med hjälp av DT. Den 9-gradiga BCS-skalan uppvisar

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)