Bolagsstyrning, hållbarhetsredovisning och skatteplanering: En studie över 465 europeiska bolag
Sammanfattning: Syfte: Företagens sociala ansvarstagande i samhället diskuteras flitigt och frågan om CSR har blivit en viktig fråga för företag och dess intressenter. Detta har fått en vidare effekt genom att företagens ansvar gentemot samhället och miljön riktat fokus på företagens betalda skatt som del i dess ansvar. Vidare har forskningen riktat blickarna mot bolagsstyrningen, mer specifikt styrelsesammansättningen och hur denna påverkar hållbarhetsredovisningen. Det kan därför finnas skillnader i styrelsesammansättningen som gör att vissa företag hållbarhetsredovisar i högre grad än andra. Vi önskar därför med denna studie undersöka om det finns ett samband mellan styrelsens sammansättning och hållbarhetsredovisningen, samt om det finns ett samband mellan hållbarhetsredovisningen och skatteplanering. Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och baseras på data från 465 publika europeiska företag. Studien baseras på sekundärdata samlad via Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar på att styrelsens sammansättning har ett positivt samband med företagens hållbarhetsredovisning. Det visar sig att både kulturell mångfald och könsmångfald i styrelsen har en positiv effekt på hållbarhetsredovisningen. Studiens andra resultat är att hållbarhetsredovisningen har ett positivt samband med skatteplanering. Däremot visade det sig att den institutionella kontext som företagen hör till inte skiljer sig från varandra, utan företag från olika institutionella kontext visar på samma positiva samband. Studiens ena slutsats är därför att högre grad av kulturell- och könsmångfald i styrelsen ökar företagens hållbarhetsredovisning. Studiens andra slutsats är att hållbarhetsredovisning och företagens institutionella kontext inte skiljer sig med företagens skatteplanering, utan företagen i Europa visar på positiva samband oavsett institutionell kontext. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet för de europeiska bolagen, gällande sambandet mellan hållbarhetsredovisning och skatteplanering. Den bidrar även till att öka den empiriska forskningen på ämnesområdet samt att den bidrar till ämnesområdet om företagens institutionella kontext påverkar ovan nämnda samband. Studien bidrar även till att fylla forskningsgapet gällande sambandet mellan styrelsens sammansättning och hållbarhetsredovisning. Den bidrar till att öka den empiriska forskningen inom ämnesområdet gällande kulturell- och könsmångfald i styrelsens påverkan på hållbarhetsredovisning. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information till den tidigare forskningen på området som haft motstridiga resultat gällande sambandet mellan hållbarhetsredovisning och skatteplanering. Resultatet bidrar även med värdefull teoretisk information till forskningen gällande kulturell- och könsmångfald i styrelsen och dess påverkan på hållbarhetsredovisning. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning anser vi skulle vara att undersöka närmare orsakerna till varför företag i LME-länderna får högre värde på ETR än företag i CME-länderna. Detta genom att undersöka vidare de institutionella effekterna och ytterligare orsaker som kan göra att företag i LME-länderna i högre grad använder sig utav skatteplanering.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)