Den "perfekta" stormen : En studie av nyhetstäckningen kring en naturkatastof i västerländska tidningar

Detta är en Kandidat-uppsats från Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap

Sammanfattning: Uppsatsen söker visa på hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig från varandra i tidningars internetupplagor från olika västerländska länder utifrån sex syftesfrågor; På vilket sätt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen? Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om? Vilka källor kommer till tals? Vilka händelser fokuserar tidningarna på? Hur har ländernas tidningar rapporterat om länder katastrofen drabbade innan den nådde USA? På vilka sätt skiljer sig ländernas tidningar från varandra? Länderna utvalda för att besvara frågan är USA och Sverige, och tidningarna från respektive land uppsatsen använder för att besvara frågan är Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka är orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 färdades från Jamaica till USAs östkust där den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resväg. För att analysera materialet så har kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys tillämpas. Teorierna som uppsatsen tillämpar de två metoderna på är Entmans Framing-teori, nyhetsvärdering enligt bland andra, Henk Prakke. Teorier om agenda setting och journalistisk praktik tillämpas också för att påvisa hur tidningar kan påverka sitt innehåll på olika sätt. Det kvantitativa materialet består av sammanlagt 194 artiklar från de fyra olika tidningarna och det kvalitativa materialet av en artikel av speciellt intresse per tidning. Resultatet redovisas i två delar, en per metod. I undersökningen framkommer det att täckningen mellan länderna på en del punkter är mycket lika och på andra mycket olika. Täckningen av orkanen var mellan länderna lika i sitt stora fokus på USA i majoriteten av alla artiklar, likaså var tidningarnas täckning lika i frekvensen som artiklarnas innehåll var alarmerande eller neutrala förmedlare. Skillnader fanns dock mellan länderna i hur ländernas täckning av andra länder än USA sett ut, där de svenska tidningarna visade sig nästan uteslutande täcka Haitis situation, till stor del som en del i täckningen av landets många problem i stort, medan USA täckte Jamaica och Kuba, men endast i förbifarten och som en del av den allmänna rapporteringen om orkanens resväg. Uppsatsens slutsats är att skillnaderna som hittats, beror på det uppfattade kulturella avståndet mellan länderna som undersökts och länderna som drabbats.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)