Om arvoderat ideellt arbete - Den arbetsrättsliga och socialförsäkringsrättsliga ställningen för förtroendevalda i ideella föreningar

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den arbetsrättsliga och socialförsäkringsrättsliga ställningen för förtroendevalda i ideella föreningar. Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden har lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin använts för att tolka gällande rätt. Rättsläget har granskats utifrån ett kritiskt perspektiv med fokus på syftena bakom de rättsliga regleringarna och hur väl lagstiftningen och rättstillämpningen överensstämmer med dessa. Svenska domstolar har ofta ställts inför frågan om huruvida en person är att anse som arbetstagare, och därmed omfattas av den arbetsrättsliga lagstiftningen. Vanligen är det fråga om en gränsdragning mellan arbetstagare och självständiga företagare. Vad gäller förtroendeuppdrag är praxis mindre omfattande. När domstolen har tagit ställning till om en förtroendevald intar en ställning som arbetstagare, har stort avseende fästs vid vad parterna anses ha kommit överens om. Domstolen har uttryckt att det bör finnas ett stort utrymme för att arbetsinsatser för en ideell förenings räkning inte nödvändigtvis ska innebära att ett arbetstagarförhållande har uppkommit. En ny bestämmelse i lagen om arbetslöshetsförsäkring har resulterat i att förtroendevalda i ideella föreningar inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Lagändringens syfte var att öka förutsebarheten inom försäkringen, genom en uttömmande bestämmelse om vilka förtroendevalda som har rätt till arbetslöshetsersättning. De förtroendeuppdrag som omfattas är främst fackliga och politiska, då dessa har bedömts vara särskilt viktiga för samhällets funktion. Vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst har begreppet anställning givits en utvidgad betydelse, och inkomst av förvärvsarbete omfattar inkomster för allt arbete som utförs för någon annans räkning, vilket medför att förtroendevalda kan ha en sjukpenninggrundande inkomst.