Mötet som strukturerar andra möten : Mötesstruktur och meningsskapande i förhållande till den organisatoriska kontexten
Sammanfattning: Antalet möten i organisationer har ökat de senaste hundra åren och i Sverige spenderar medarbetare i genomsnitt åtta timmar i veckan i möten. Några av de vanligaste syftena med möten är att fatta beslut, dela information och lösa problem, men utvecklingen av den moderna mötesforskningen har också lett till en identifiering av möten som meningsskapande fenomen.Flera forskare menar dock att möten kan ses som ineffektiva och för att komma tillrätta med detta rekommenderas organisationer förbättra mötesstrukturen, eller mötets ”design characteristics”. Det saknas dock forskning som visar på hur meningsskapande processer förhåller sig till mötets design characteristics, samt hur den organisatoriska kontexten påverkar,eller påverkas av detta förhållande. Föreliggande mikroetnografiska studie ämnade därför besvara dessa frågeställningar, med hjälp av en förenklad variant av verksamhetsanalys. I studien drogs slutsatsen att mötesstrukturen både möjliggör och begränsar meningsskapande processer under möten. Ordförandens tendens att avbryta diskussioner och forcera mötesagendan utgjorde ett hinder för meningsskapande processer, men bidrog samtidigt tillskapandet av ett effektivt, punktligt möte. Mötesagendan skapade å andra sidan möjligheter till meningsskapande genom introduktion av punkter, vilka gav mötesdeltagarna tillfälle att diskutera och reflektera kring ämnen som möjligtvis inte hade tagits upp annars.Organisationskontexten sågs också påverka både meningsskapande och struktur. I föreliggande studie skapade organisationens komplicerade mötesflora ett behov hos mötesdeltagarna att,genom meningsskapande försöka strukturera organisationen, genom att diskutera organisationens möten under ett möte. Behovet av att strukturera mötesfloran, samt viljan att tillämpa en strikt mötesstruktur, kan vidare ses som präglat av organisationens kulturella värderingar om disciplin och ordning, vilka först blev synliga under en senare del av studien.Förhållandet mellan mötesstruktur och meningsskapande kan i sin tur ses påverka organisationskontexten. Uteblivet meningsskapande på grund av en strikt mötesstruktur kanskapa negativa konsekvenser för organisationen, då meningsskapande är en viktigorganisatorisk process ur vilken organisationer uppstår. Samtidigt kan en mindre strikt mötesstruktur, vilken möjliggör meningsskapande, resultera i att mötet stjäl tid från andra arbetsuppgifter och upplevs som ineffektivt.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)