Mental ohälsa hos lantbrukare – vem, när & hur? : en kvalitativ studie och analys av mental ohälsa hos personer inom den agrara näringen

Sammanfattning: Att mental ohälsa finns ibland oss är något de flesta av oss är medvetna om. Dessvärre är medvetenheten hos den utsatte ofta låg vid det kritiska tillfället. Det finns många olika sätt att påverkas och inget är det andra likt. När en person är utsatt för mental ohälsa krävs enkla och lättillgängliga verktyg som hjälper personen att komma i kontakt med rätt personer för att nå en väg upp ur problemet, tyvärr är detta något vi idag saknar i Sverige. Många lantbrukare upplever en stor skam över att må mentalt dåligt och medger först i efterhand att det är något som skett. De medger även att under deras problematiska period inte fanns någon hjälp tillgängligt, och även om det fanns det, vad har det för betydelse om den inte når fram till den som verkligen behöver det. Lantbruk är mer än livsstil än ett jobb och med dagens allt förändrade väder, minskade marginaler och högre tryck från samhället är det inte konstigt att vissa mår dåligt. Enligt folkhälsorapporten (2019) är det just den mentala ohälsan som blir större medans den fysiska blir bättre, ändå finns det få verktyg som riktar sig mot just detta problem. En stor fråga är hur pass mycket dagens sociala normer och värderingar spelar in vid denna typ av problem. Är det okej ur samhällets perspektiv att må dåligt, då menar i detta fall lantbrukaren i huvudsak. Eller målas det upp en bild av någon som kan jobba 18 timmar om dagen, 365 dagar om året. Denna studie är utformad som en kvalitativ intervjustudie i form av analys av mental ohälsa hos lantbrukare. Fokus ligger på att identifiera varför lantbrukaren mår dåligt, vad den utlösande faktorn är, konsekvenserna av den utlösande faktorn samt hur återhämtningsprocessen ser ut. I studien ingår 6 st olika lantbrukare som alla på något sätt utsatts för mental ohälsa. Resultaten från studien visar att lantbrukarna inte finner det stöd som behövs under det kritiska läget och inte riktigt inser sina problem förens de är i återhämtningens fasen. Den sociala acceptansen och normer skiljer resultaten lite åt. De äldre lantbrukarna finner den sociala acceptansen mindre och normerna större samtidigt som de yngre lantbrukarna finner motsatt resultat. Något som dock kan säkerställas är att majoriteten av orsak till mental ohälsa har sin grund i någon form av ekonomisk kris som i sin tur lett till misslyckande och mental ostabilitet.