Tryckta tidskrifters nyttjande : en fallstudie

Sammanfattning: Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvärlden, ville jag göra en fallstudie, där jag utvärderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhållandevis litet bibliotek – det i Vännäs – dels för att få ett överskådbart material, men även då budgeten brukar var snävare på mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur såväl brukarnas synvinkel – finns de titlar som de vill ha – men även ur bibliotekets syn – finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade även att undersöka om det fanns någon klar skillnad på nyttjarna i avseende på kön och ålder. Min definition på ordet ’tidskrift’ är att den ska ges ut minst fyra gånger per år och inte vara av dagstidningskaraktär.   Metoden jag valde var en kvantitativ fallstudie, där registerdata, enkäter, observationer på plats och intervju av berörd personal ingick. Registerdata är från 2010 för att få ett helt kalenderår. Enkäterna delades ut under en vecka – 20 timmar – och under bibliotekets totala öppettider, det vill säga även kvällar och lördag i november 2011.   Resultatet gav att utlåningen år 2010 av tryckta tidskrifter var 1021, CD-skivan av titeln PC för alla inte medräknad. På hyllan fanns det 96 titlar, en del gamla, en del för nya för att finnas år 2010 och många gratis för biblioteket. Det totala antalet tidskrifter som fanns i databasen, det vill säga prenumererades på, var 60 titlar. Av dessa lånades 21 inte alls, 23 stycken ligger under 1,7 lån/nummer, som var det mål som biblioteket hade satt på lån av faktamedier och jag valde att använda även här. Över detta mål fanns 16 titlar. För exakt utlåningsgrad se bilaga 2.   Enkätsvaren blev 30 varav 19 var män, då många kvinnor sade sig inte nyttja tidskrifterna alls. Många tittade innan de svarade, en extra gång i hyllan – som stod just innanför dörren och innan man kommer fram till lånedisk och övriga biblioteket. Trots att fler män svarade på enkäterna läste båda grupperna ungefär lika många tidskrifter (35 för männen och 33 för kvinnorna) eftersom kvinnorna läste fler per person.   Observationerna gav att det var ytterst få som läste tidskrifter på plats, med undantag för Travronden, där några män återkom två gånger i veckan.   Intervjun gav att den tidskriftsansvariga bibliotekarien hade mycket bra kunskaper om beståndet, dess användning och även framtidsplaner. Hon ville frigöra en dator, som var ständigt uppkopplad till de båda databaserna Press display och Masterfile som service till de grupper som inte har svenska som modersmål, där de då lätt skulle komma åt tidningar på sitt språk. Möjligen andra tidskrifter för minoritet (den enda som fanns nyttjas inte alls), någon för invandrare (på engelska), för folk med funktionshinder (endas PC för alla fanns som CD) och fler för barn/ungdom, skulle öka nyttjandegraden.   Frågan vilka tidskrifter som kan tas bort, lämnade jag därhän, då bibliotek har ett större uppdrag än bara ha de medier som önskas. För den skull har jag gjort en snabb granskning av bibliotekslagen och skrivna dokument som fanns i Vännäs: biblioteksplan, medieplan, brukarenkäter och kvalitetsdeklarationen. Jag tror att en ännu tydligare exponering av tidskrifterna (en reklampelare), samt skyltning skulle öka användandet. Även fler sittgrupper och studieplatser vore önskvärt, men det kräver ett nytt (gärna arbetsmiljöanpassat) hus, då byggnaden som biblioteket nu befinner sig i är från början av 1900-talet.