Klipptekniker och konventioner : En teknisk och estetisk studie av Memento, City of God och 12 Years a Slave

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för film och litteratur (IFL)

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att ta reda huruvida filmklippning kan spela en avgörande roll i filmens berättelse med hjälp av olika verktyg och konventioner. De utvalda filmproduktionerna är Memento (2000), City of God (2002) och 12 Years a Slave (2013). Med hjälp av tre olika teoriböcker skall uppsatsen undersöka hur klippning skapar mening, vilka klipptekniker som används samt om de följer några historiska eller samtida konventioner. Det är en både teknisk och estetisk analys avfilmerna. Vi ska ta reda på om det framgår några tendenser i klippningen som kan appliceras i dagens filmproduktion. Filmklippning är ett ämne som inte får tillräckligt med uppmärksamhet inom filmvetenskapen, men trots det är filmklippning en av de allra viktigaste delarna av en filmproduktion – den bygger upp filmen och regissörens vision och är det vi som åskådare ser på bioduken. En kvalitativ analys av ämnet kan ge oss ett större inblick i hur en klippare arbetar men också vilka effekter det får på berättelsen i sin helhet. Idag studerar man film utifrån regissörens och auteurens vision och avtryck på berättelsen och det är lätt hänt att alla individer som arbetar med produktionen hamnar i skuggan, allt från musiker, produktionsdesigner, projektledare till filmklippare. Klipptekniker idag ser helt annorlunda ut än hur det var på 50-talet i och med att nya lösningar har utvecklats, och detta påverkar indirekt berättelsen. Nya tendenser och omfattningar inom yrket har gjort att klipparrollen blivit allt viktigare, och urvalet av vem som skall klippa vilken film kan få stora konsekvenser. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)