Hur översätter man Salinger? Översättningstekniker i de två svenska översättningarna av The Catcher in the Rye

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Sammanfattning: I denna uppsats appliceras Vinay och Darbelnets indirekta (oblique) och prosodiskaöversättningstekniker i något modifierad form på det första kapitlet av BirgittaHammars (1953) och Klas Östergrens (1987) respektive översättningar av J. D. SalingersThe Catcher in the Rye. Målet är att komma fram till vilken förklaringsförmågaVinay och Darbelnets översättningsmetodologi har, samt hur deras översättningsteknikerfaktiskt används i en litterär översättning.En analys av fördelningen av översättningstekniker mellan de bägge översättningarnavisar en förvånansvärt likartad fördelning. Översättarna har i de flesta fallanvänt samma översättningsteknik för samma översättningsproblem. Det verkar därförsom att översättningsteknikerna allt som oftast inte är aktiva val utan ett resultatav stilistiska och språkliga skillnader mellan källspråk och målspråk. De gångeröversättarna skiljer sig åt handlar det mestadels om skillnader i graden av explicitet,i tillägg av bindeord, och tillfällen då den ene använder en direkt och den andre enindirekt översättningsteknik.Analysen utifrån Vinay och Darbelnets översättningstekniker visar således, förutomde strukturella skillnader som finns mellan språken, även hur nära källtextenöversättarna ligger, och vilka skiftningar i tyngdpunkt och fokus som översättningarnagivit upphov till.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)