Sen kan man se det som ett arbetslag, att vi inte har de skillnaderna- en mindre empirisk studie om barnskötares röster gällande professionaliseringen.

Sammanfattning: Den här uppsatsen har för avsikt att uppmärksamma den kunskapslucka som finns angående barnskötares syn på den pågående professionalisering inom förskolan. Mer specifikt är den inriktad på hur barnskötare i denna studie, talar om sin yrkesroll och sin arbetssituation i relation till förändringar i förskolans läroplan, LPFÖ98 (Skolverket, 2016). För denna studie har fem stycken barnskötare intervjuats samt arbetar i olika arbetslag på förskolor i närliggande kommuner till Göteborg. De har arbetat olika länge inom förskolan, några under tiden för den första revideringen av läroplanen år 2010. Vår teoretiska utgångspunkt är socialpsykologin, där påverkan mellan människor samt mellan människor och samhället står i fokus (Nilsson, 2015). Detta är även inspirationen till vårt ramverk som är sammansatt av socialkonstruktionismen och interaktionismen. Våra centrala begrepp makt, hierarki och kultur syftar till hur människor, influerade av samhället i samtiden, är medskapare av sin sociala situation. Begreppen är kopplade till studiens resultatkapitel, där de sätts i relation till resultatets tre analysavsnitt: (1) Barnskötaren, (2) Läroplanen, och (3) Förskolans klimat. Studien utmynnar i en diskussion gällande hur barnskötarnas erfarenheter inte enbart är kopplade till individnivå, utan även till ett större perspektiv på grupp- och samhällsnivå. Diskussionen av studiens resultat landar i en slutsats om att alla som arbetar inom ett arbetslag bör värdesättas, för att arbetet inom förskolan ska verka på bästa sätt för barnen.