Skolkuratorers tankar om användningen av metoder : En kvalitativ intervjustudie med skolkuratorer

Sammanfattning: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer tänker kring användningen av metoder i det skolkurativa arbetet. Utifrån studiens syfte ville jag ta reda på vilka metoder använder de intervjuade skolkuratorerna i sitt arbete, hur de ser på kunskapskällor vid val av metod samt hur de ser på behovet av fortbildning kring metoder. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med fyra skolkuratorer i grundskolan och en skolkurator på en gymnasieskola från tre städer i Sverige. Huvudresultaten i studien visar att skolkuratorer använder olika typer av metoder som används med syfte att driva deras skolkurativa arbete framåt, dessa är; samtalsmetoder såsom MI, behandlande metoder såsom KBT och olika metodprogram såsom ABC som används vid konflikthantering. Dock framgår det även att man som skolkurator har ett tankesätt som gör att man tillämpar dessa metoder på ett oreflekterat sätt genom att man går på magkänsla, blandar metoder samt provar sig fram utan att ha koll på metodernas effekter. Resultatet av studien visar även att man tycker att forskning som kunskapskälla vid val av metod är viktig och man uppger att man arbetar i en evidensbaserad praktik som enligt dem är eftersträvansvärt men enligt deras berättelser framgår det inte i praktiken. Dels beror det på bristen av reflektion över metoders effekter samt att man väljer att inte ta sig tid till fortbildning kring metoder, vilket en evidensbaserad praktik kräver då man ska ha en medvetenhet kring vilka metoder man använder och vilka effekter de har. Detta tankesätt kan utgöra en risk för utvecklingen hos den berörde eleven. Slutligen visar resultatet av studien att arbetsgivare inte uppmuntrar till fortbildning kring metoder såsom skolkuratorerna önskar, men samtidigt uppger skolkuratorerna att det handlar om en prioriteringsfråga där man tänker att eleven går före behovet av kunskap kring de metoder som man använder i det skolkurativa arbetet.