Design and Fabrication of Ultrasound Phantoms to Identify the Actuator of Arterial Wall Longitudinal Movement

Sammanfattning: Trots att ett decennium har gått sedan artärernas longitudinella rörelse visades in vivo är bakgrunden till denna multifasiska rörelse fortfarande inte fastställd. Att trycket skulle kunna driva rörelsen har ledigt avfärdats. Resonemanget har varit att eftersom trycket verkar vinkelrätt mot väggen kan det endast påverka den radiella töjningen. I följande arbete har vi visat i en förenklad teoretisk modell samt i fantom-modeller att trycket kan orsaka en longitudinell rörelse hos kärlfantomer med vissa specifika geometrier. En kombination av traditionella och nyskapande tekniker användes för att skapa de sammansatta fantomerna. Fantomerna gjordes i två delar och PVA användes till båda. Ett system för att koppla samman fantomen med en pump utvecklades. Fantomerna designades så att en eventuell tryckdriven rörelse kunde isoleras. Resultatet visade att geometrin påverkade storleken av den longitudinella rörelsen. En jämförelse av rörelsens omfattning mellan tre olika fantomer visade att rörelsen var minst för den fantom där trycket inte skulle kunna orsaka en stor framåtrörelse enligt teorin. Geometrin för denna fantom var en cylinder med konstant diameter och förlängningen uppmättes till 0.186 mm med en standardavvikelse på 0.057. De andra geometrierna hade en minskande diameter, den ena gradvis, den andra abrupt. Förlängningen var 3.258 ± 0.077 respektive 5.375 ± 0.392 mm. Rörelsemönstret längst med en av fantomerna är också en stark indikation på att större delen av rörelsen härrör från den position där trycket skulle ha störst påverkan. Detta tyder på att trycket verkligen kan driva en framåtriktad rörelse av kärlväggen.