Förskollärares resonemang kring språkutveckling genom digitalaverktyg : en kvalitativ studie

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT; Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sammanfattning: Inledning Tidigare forskning beskriver den digitala tekniken samt dess betydelse i samhället och hur denna har kommit att integrerats i förskolans verksamheter på senare år. Integreringen har visats sig vara både långsam och komplex och vi kan hitta förskollärare som både är förespråkare samt motståndare till detta. Forskning visar att digital teknik kan skapa lärande för barnen genom att använda dessa på ett meningsfullt sätt där språk kan främjas. För att de digitala verktygen ska fungera som ett lärande krävs dock att de digitala verktygen är tillgängliga för barnen och att barnen ges möjlighet till meningsfull interaktion genom mediet. Denna studie kommer därför att belysa hur förskollärare resonerar kring de digitala verktygen i relation till språk och dess användning för att främja barns språkutveckling. Syfte Syftet med den här undersökningen är att skapa en förståelse för förskollärares inställning till och arbetssätt kring språkutveckling genom digitala verktyg samt hur deras kompetens och syn kring barns lärande påverkar den digitala undervisningen. De frågeställningar som kommer undersökas i studien är: Hur resonerar förskollärare kring språkutveckling genom digitalaverktyg? Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling genom digitala verktyg? Vilken syn på lärande har förskollärarna kring barns språkutveckling genom digitala verktyg samt hur påverkar förskollärarnas kompetens den digitala undervisningen? Metod I studien har vi använt oss av intervju som kvalitativ forskningsmetod. Totalt har sex förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi hade förberett ett frågeformulär där vi utgick ifrån nio stycken färdigformulerade frågor. För att kunna få en djupare förståelse fanns också möjligheten att ställa följdfrågor utifrån dessa färdigformulerade frågor. Intervjumaterialet har analyserats och urskilts underfyra huvudkategorier som var förskollärarnas tankar, arbetssätt, lärandesyn samt kompetens kring språk och digitala verktyg. Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare ställer sig positiva till att arbeta språkutvecklande med digitala verktyg. Något som påverkar hur de digitala verktygen används i verksamheterna är tidsbristen vilket leder till att förskollärarna glömmer bort viktig information kring verktygens funktion och användning. Majoriteten av förskollärarna anser sig behöva mer kompetens inom digitala verktyg och önskar även få mer kunskap inom detta. Kommunikation och samspel ansågs vara en betydande del av barnens språkutveckling. Förskollärarna påpekar att stöttning är väsentligt vid barns utforskande av digitala verktyg för att barnen ska få ett utökat ordförråd och lära sig nya begrepp. Resultatet visar också att förskollärarande hade olika syn kring hur de digitala verktygen kan användas för att främja barnens språk, men att vara en närvarande pedagog var väsentligt. Likheter som hittats i arbetssätten var användandet av de digitala verktygen till dokumentation och reflektion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)