Återkommande kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga - Hur en systematisk kunskapsuppföljning används i en kommun

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Bakgrund och syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka och utvärdera en kommuns användande av en årligt återkommande kunskapsprövning när det gäller elevers kunskaper i läsning och skrivande. Denna systematiska kunskapsuppföljning omfattar alla grundskolans årskurser och inkluderar förutom läsning även matematik och engelska. Vid denna studies genomförande har den pågått i tre år. Vägledande frågeställningar har varit hur den systematiska kunskapsuppföljningen (SKUF) används och vad som händer med elever som har uppmärksammats med hjälp av denna kunskapsuppföljning. Forskningsuppgiften har varit att beskriva och kartlägga både hur den systematiska kunskapsuppföljningen i läsning och skrivande varit tänkt att användas, men också hur den faktiskt används. Målet med utvärderingen har varit att identifiera styrkor och svagheter med detta kunskapsuppföljningssystem, samt att utifrån dessa ge förslag till förbättringar. Utgångspunkt har tagits i kunskapsuppföljningens primära syften, vilka var när det gäller läsning att tidigt identifiera alla elever som kan riskera att få problem att tillägna sig textinnehåll av olika slag och vidta åtgärder samt att kartlägga elevers utveckling när det gäller läs- och skrivförmågan som underlag för utveckling och planering av undervisningen.Teoretisk referensram:Den vetenskapliga ansatsen i studien har inspirerats av programteorin och relationen mellan det avsedda och det erhållna samt utvärderingsforskning. Programteorin är en summativ utvärderingsmetod som bygger på ett antagande att varje verksamhet har en teori om hur verksamheten skall fungera samt att teorin och resultatet kan utvärderas för att effektivisera verksamheten. Kommunens arbete med att systematiskt följa upp elevernas läs- och skrivförmåga kan ses som ett program som omfattar både teorier om läsning och skrivande, vikten av att identifiera elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter tidigt samt standardiserade tester som metod. Metod: Studien bygger på ett omfattande datamaterial där både enkäter, intervjuer och annan dokumentation har används. Ambitionen har varit att göra en totalstudie bland samtliga lärare, specialpedagoger och rektorer i kommunen (de tänkta användarna), vilket har inneburit att 205 lärare, 16 specialpedagoger och 10 rektorer på 15 skolor i kommunen har tillfrågats. Lärarna ombads att besvara en enkät och specialpedagogerna och rektorerna om att delta i en intervju. Beskrivningen av den systematiska kunskapsuppföljningens ursprung och syften har baserats på kommunens dokumentation om framtagandet och planeringen av kunskapsuppföljningen samt på intervjuer med den då ansvarige utvecklingsledaren. Frågan om hur den systematiska kunskapsuppföljningen används är baserad på sammanfattande beskrivningar av 85 enkätsvar från 14 skolor, och med fördjupade beskrivningar från 10 intervjuer med specialpedagoger och 7 intervjuer med rektorer samt på kommunens dokumentation. Resultat: Resultatet av studien visar att SKUF genomförs på samtliga skolor och att den används på olika sätt. Specialpedagogernas högre svarsfrekvens förstås som ett tecken på ansvarsfördelning. Det oväntade stora bortfallet i enkätstudien har visat sig i huvudsak bero på ett motstånd mot SKUF samt att lärare som inte undervisar i svenska inte anser sig berörda. De lärare som valde att svara undervisande oftast i svenska och var de som oftast genomförde testningen med eleverna. I undersökningen framkom det att det var vanligast att SKUF användes på individ- och gruppnivå medan det inte var vanligt att den användes på skol- och kommunnivå även om det bland lärarna som svarade fanns uppfattningar om att det skedde. Runt 70 % av de lärare som svarade på enkäten uppgav att de använde SKUF i enlighet med det kunskapsuppföljningens syfte. Lärarna ser att det finns både positiva och negativa konsekvenser med införandet av SKUF. Cirka 60 % av lärarna menar att låga prestationer på SKUF följs upp på något sätt. Det fanns en tydlig plan för genomförandet av SKUF i Tallköping men brister i implementeringen av den kan ha lett fram till att resultaten av SKUF är underutnyttjade både av lärare, skolledare och kommunen. Att resultaten ifrån SKUF matades in i ett användarovänligt system som till viss del försvårade analysen kan också bidragit till att SKUF inte utnyttjades fullt ut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)