Patentlagens nyhetskrav och dess påverkan på läkemedelsforskningen - Resultaten i förhållande till patentlagens syfte

Sammanfattning: Patentlagstiftningen är en lagstiftning med syfte att, i det allmännas intresse, främja den industriella utvecklingen. Lagstiftaren anser att patentmöjligheten är av särskild vikt för läkemedelsindustrin då den främjar läkemedelsutvecklingen, en utveckling som även är av intresse för allmänheten. I propositionerna till patentlagen menar lagstiftaren att patentmöjligheten främjar läkemedelsindustrin då patentet leder till att forskarna får täckning för sina forskningskostnader samt ekonomisk belöning. Möjligheten till den ekonomiska ersättning som ett patent ger är även viktig när forskarna skall kommersialisera sitt läkemedel, vilket är det enda sättet för att få ut ett läkemedel på marknaden, därför att det stora riskkapital som krävs för att få ett läkemedel godkänt för kliniskt bruk kräver en rimlig chans till avkastning. Därför är såväl forskarna som allmänheten i behov av den ekonomiska ersättning som patentet säkrar. Att forskarna får sin forskning finansierad är därför en förutsättning för att allmänheten skall få tillgång till läkemedel, vilket är grunden till varför patentmöjligheten är viktig för såväl forskare som allmänheten. För att få patent på en uppfinning måste vissa patentbarhetskrav vara uppfyllda. Uppfinningen måste vara absolut ny, ha teknisk effekt samt besitta uppfinningshöjd. Denna uppsats fokuserar enbart på nyhetskravet och dess förhållande till läkemedelsutvecklingen. Nyhetskravet säger att patent inte kan sökas för något som har blivit allmänt känt före dagen för patentansökan. Idag har forskare vid universiteten inte tillräcklig kunskap om patentförfarandet, vilket till viss del beror på att en forskares meriterar sig genom antalet publicerade artiklar och inte bara genom antalet patent. Detta innebär att forskare publicerar sina framsteg i artiklar innan en patentansökan görs och nyhetskravet är därmed inte längre uppfyllt. Att forskningen till stor del finansieras av staten som i sin tur kräver att framstegen, genom publicering, blir tillgängliga för allmänheten leder även detta till att nyhetskravet inte längre är uppfyllt och att uppfinningen inte längre är patenterbar. Dessa problem har universiteten, regeringen och företagen försökt lösa genom utbildningar och institutioner som ökar forskarnas medvetenhet samt hjälper forskarna med patentansökan, finansieringen, utvecklingen och kommersialiseringen av läkemedel. För de fall där framstegen blir allmänt kända innan dagen för patentansökan finns det inga lagstadgade undantag från nyhetskravet. Detta leder till att vissa viktiga upptäckter inte kommer kunna vidareutvecklas på grund av den bristande möjligheten till patent. Ett problem som leder till att syftet med patentlagstiftningen inte tillgodoses. I Sverige borde man därför utbilda fler forskare vi universiteten samt införa en undantagsregel, exempelvis liknande en grace period, för de fall där upptäckten blir allmänt känd innan dagen för patentansökan.