Fältskiktsväxter i gran- och tallbestånd i södra Småland : en studie om indikatorvärden och hävdgynnade växter

Sammanfattning: Det svenska landskapet och dess markanvändning har förändrats kraftigt de senaste århundrandena, tät skogsmark har ersatt tidigare öppen mark och i södra Sverige har granen kommit att bli allt vanligare. Detta gör det intressant att undersöka vilka förutsättningar dagens skogslandskap skapar för växters livsmiljöer och om en signifikant skillnad mellan gran- och talldominerade skogar finns. Studien utgick från ett datamaterial över fältskiktsväxter som påträffats under en inventering av 30 granbestånd och 30 tallbestånd i södra Småland. Viktade indikatorvärden beräknades baserat på tabellvärden för ljus, markreaktion, fuktighet, temperatur och kväve. En lista sammanställdes över hävdgynnade växter och utifrån den så beräknades medeltäckningen av växterna beståndsvis. Tallbestånden hyste totalt sett mer fältvegetation än granbestånden. Ingen statistiskt signifikant skillnad konstaterades mellan gran- och tallbestånden för indikatorvärdena ljus, temperatur och markreaktion. Granbestånden fick ett signifikant högre medelvärde för fuktighet. För kväve var granbeståndens medelvärde högre än tallbestånden. Ingen signifikant skillnad i täckningsgrad av hävdgynnade växter kunde styrkas mellan gran- och tallbestånden. Tallbestånden fick ett lägre ljusvärde än väntat, vilket förmodligen beror på det stora inslaget av skuggtåliga risväxter. Skillnaden i fuktighetsvärde förklarades av granskogars mäktigare humusskikt och lägre solinstrålning. Skillnad i kvävevärde kan bero på den högre kvävedepositionen i granskogar. Många växtarter tycks vara generalister avseende temperatur och markreaktion vilket gav ett litet underlag att basera statistiken på, något som kan ha påverkat dessa värdens utfall. Trädslagsval föreföll ha en begränsad påverkan på täckningsgraden av hävdgynnade växter, skötsel och andra ståndortsfaktorer kan förmodligen vara av större betydelse.