Arbetsgivarens hemlighet, arbetstagarens skyldighet - En undersökning av arbetstagarens lojalitetsplikt och civilrättsliga ansvar enligt lag (1990:406) om skydd för företagshemligheter

Sammanfattning: Det är obestridligt att arbetstagare i större utsträckning än andra kommer i kontakt med hemlig information på arbetsplatsen, som vid en spridning kan medföra skada för arbetsgivaren. Denna uppsats undersöker arbetsgivarens skydd för företagshemligheter med utgångspunkt i den arbetsrättsliga lojalitetsplikten och det civilrättsliga ansvaret för arbetstagare enligt FHL. Skyddet under och efter anställningen behandlas, för att därefter kunna beskriva på vilket sätt dessa regleringar sammanfaller och kompletterar varandra, huvudsakligen sett ur ett arbetsgivarperspektiv. Vidare undersöks utrymmet för förbättring mot bakgrund av relevanta intressen. Arbetstagare har till följd av anställningen en skyldighet att under en bestående anställning vara lojala. Kravet på lojalitet innefattar en tystnadsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan föranleda skadeståndsansvar och arbetsrättsliga påföljder för en arbetstagare. Är det fråga om brott mot tystnadsplikten kan ansvar enligt 7 § FHL utkrävas. Medan lojalitetsplikten och den inkluderade tystnadsplikten endast gäller under bestående anställning, kan ansvar efter anställningen fortfarande utkrävas om det föreligger synnerliga. Den slutsats som kan dras är att arbetstagarens civilrättsliga ansvar i FHL är beroende av de självständiga arbetsrättsliga principerna om lojalitet och tystnad. Tystnadsplikten begränsas ytterst av bestämmelserna i FHL om företagshemligheter och obehöriga angrepp, samtidigt som den ligger till grund för ansvar i 7 § FHL. Lojalitetspliktens omfång är större och omfattar många typer av illojalt beteende från arbetstagarens sida. Regleringarna kan inte beskrivas som fullt sammanfallande, utan snarare som kompletterande i förhållande till varandra. Detta har sina för- och nackdelar, beroende på vems intresse som beaktas. Det finns brister i arbetsgivarens skydd för företagshemligheter enligt dagens lagstiftning, men arbetstagaren får ett större mått av frihet att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet efter anställningens upphörande än vad som annars hade varit fallet. Möjligheten att avtala torde många gånger ge det skydd som arbetsgivaren önskar.