Utvecklingen av ett hållbart avfallshanteringssystem i Bangalore

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik; Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik

Sammanfattning: Indien är ett land som växer ekonomiskt samtidigt som problem med hur avfall ska tas omhand fortfarande är i utvecklingsfasen. Studiens fokus ligger på hur avfallshanteringen sköts i staden Bangalore. Utifrån ett svenskt perspektiv på avfallshantering med insamling och behandling har Bangalore undersökts och brister lokaliserats. Förbättringsförslag presenteras utifrån de brister som framkommit och ett fokus har lagts på om svenska avfallslösningar skulle kunna implementeras i Bangalore. Svensk avfallshantering utgör en bra grund för ett funktionellt avfallshanteringssystem och har därför använts som referens vid jämförelser och förbättringsförslag. I Sverige används källsortering vid sortering av avfall för att få en högre grad av återvinningsbarhet. De behandlingssteg som finns ger energi på olika sätt och ytterst lite avfall läggs på deponier. Ett ständigt arbete utförs utifrån avfallstrappans steg. I Bangalore är situationen omvänd och det avfall som lyckas samlas in hamnar till största delen på deponier eller inofficiella dumpningsplatser runt om i staden. I Sverige sköts avfallshanteringen av den formella sektorn medan den i Bangalore till stor del utförs av en informell sektor där privata personer samlar in skräp. En litteraturstudie har gett insikt i vilka problem utvecklingsländer kan ha gällande avfallshantering och även vilka faktorer som spelar in vid verkställandet av ett fungerande system. I projektet gjordes en observationsstudie på plats i Bangalore under två veckors tid. Utifrån observationsstudien kunde mycket av tidigare information kring hur avfallshanteringen går till granskas mer kritiskt och ett mer verklighetstroget resultat framföras. Det saknas ett fungerande system som är heltäckande för hela Bangalore, vilket gör att mycket avfall hamnar direkt på gator eller på övergivna tomter. Detta i sin tur ger upphov till dålig lukt för invånarna och en ohygienisk miljö. De insamlingssystem som finns att tillgå för allmänheten var i övergripande fall otillräckliga. Tre olika faktorer identifierades som hindrar att avfallshanteringen ska kunna fungera. Dessa var politik, den formella och informella sektorn, samt insamlingssystem av avfall. Ett stort hinder inom Bangalore är det bristande politiska intresset att få till en fungerande avfallshantering. Inga stora aktioner eller krafttag tas mot de växande mängder avfall som produceras. Inte heller sker en bra integration mellan de formella avfallsinsamlarna som utgörs av avfallstransporter och avfallsinsamlare versusinofficiella avfallsinsamlare. Då Bangalore saknar ett formellt insamlingssystem ges inte rätta förutsättningar för befolkningen att kunna gå någonstans med sitt avfall. Detta leder till en ökad okunskap om hur avfall bör sorteras för att kunna behandlas på ett lämpligt sätt där föredragsvis energi kan utvinnas. Ett tydligare insamlingssystem behövs om Bangalore ska kunna nå en hållbar utveckling och bromsa de eskalerande miljöproblem som de ställs inför. Någon form av behandling av avfall krävs för att minska mängden avfall som hamnar direkt på deponering. Genom att minska trycket på deponierna finns en potential för att få en hållbar stad.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)