Gap mellan ideal och faktisk ekonomistyrning -En fallstudie om SKF

Sammanfattning: och problem: Att utforma ekonomistyrningspaket (styrpaket) är mycket komplext, men viktigt för att överleva lågkonjunkturer och lyckas i dagens snabbt föränderliga och konkurrensutsatta miljö. Styrpaketets utgångspunkt är företagets vision och mission, vilka övriga delar i styrpaketet på sikt ska bidra till att implementera. Vid utformning av styrpaket måste både interna och externa faktorer beaktas, samtidigt som styrpaketets samtliga styrmedel måste samordnas och användas på ett sätt som leder till måluppfyllelse. Ideala styrpaket leder alltså till att medarbetare agerar i enlighet med företagets mål. Dock skiljer sig det ideala styrpaket ofta ifrån det faktiska, det vill säga så styrpaketet uppfattas och används i praktiken. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktiskt styrpaket, vilket kräver förståelse kring hur styrpaketet är anpassat efter situationsbaserade faktorer, hur styrmedlen används i praktiken och hur styrpaketets nya och gamla styrmedel är utformade och samordnade för att på sikt implementera vision och mission. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att undersöka ett styrpaket inom ett affärsområde inom SKF. Metod: För att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktiskt styrpaket behövde vi studera ett styrpaket på djupet, varför vi gjort en fallstudie baserad på sex kvalitativa intervjuer. För att identifiera gap har vi använt vår analysmodell som är baserad på befintlig teori, och förklaringarna till gapens uppkomst har vi återfunnit i vår teoretiska referensram, eller direkt i empirin. Slutsats: Vi har identifierat tre huvudsakliga förklaringar till gapens uppkomst, varav två har påverkats negativt utav lågkonjunkturen. Den första förklaringen är bristande implementeringsarbete som påverkats negativt av lågkonjunkturens kostnadsfokus. Den andra förklaringen är motstridiga styrmedel, framförallt har rullande forecast påverkat andra styrmedel negativt, delvis på grund av stora budgetnedskärningar som hänger samman med lågkonjunkturen. Den sista förklaringen till flera gap är att man vid förändring av styrpaketet inte beaktat befintliga styrmedel. Vår slutsats belyser därmed vikten av att studera hela styrpaketet för att minimera risken för gap mellan ett idealt och faktiskt styrpaket. Förslag till fortsatt forskning: Under lågkonjunkturen har SKF genomfört stora budgetnedskärningar och förändringar i styrpaketet, vilket bidragit till gap mellan ett idealt och faktiskt styrpaket. Därför vore det intressant att undersöka hur andra företag anpassat eller inte anpassat sitt styrpaket efter lågkonjunkturen, och studera hur detta påverkat medarbetares motivation och företagets framgång. Förslagsvis skulle man kunna göra en kvantitativ studie för att kunna generalisera svaren.