Hur påverkas ett bolags ekonomistyrning av en kris? : En fallstudie på Scandic Hotels Group AB

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att ge insikt i hur Scandic Hotels Group AB:s (Scandic) ekonomistyrning påverkades över strategisk, taktiskt och operativ nivå av Coronakrisen. Tidigare studier kring ekonomistyrning under en kris lyfte fram ett skiftat fokus och att framförallt planering, kontroll, kommunikation och information påverkades. Meningen med studien var inte att objektifiera, utan att skapa ytterligare förståelse för hur ekonomistyrningen, över de tre organisatoriska nivåerna, fungerade i en specifik situation för att utveckla teori. Information samlades in genom att granska Scandics offentliggjorda dokument samt att intervjua sju respondenter ifrån olika nivåer på företaget som sysslade med ekonomistyrning. Vad som blev tydligt var att Scandics ekonomistyrningen antog en ny form utifrån ett förändrat, främst kortsiktigt, fokus mot likviditet, kassaflöde och kostnader, vilket även tidigare studier beskriver. Vad tidigare studier inte beskriver till samma grad, men som var tydligt på Scandic var att den taktiska nivån tenderade försvinna samtidigt som förändringarna skiljde sig åt på strategisk och operativ nivå. Strategisk nivå tenderade att bli mer traditionell i sin ekonomistyrning med fokus på det finansiella, samtidigt som den operativa blev modernare och såg främst till kunderna. Det planerades kortsiktigt för att klara av kassaflödet på strategisk nivå och för att styra bemanningen på operativ nivå. Viss långsiktig planering förekom dock på strategisk nivå för att säkra bolagets finanser. Kontroll genom jämförelser frånsågs och vad som blev väsentligt på strategisk nivå var det finansiella. På operativ nivå kontrollerades dock mer mjuka värden som kundnöjdheten och personalens välmående då dessa ansågs vara de enda som gick att påverka. På den operativa nivån gavs större frihet att arbeta med intäkterna samtidigt som den strategiska nivån betonade att allt skulle ske resurseffektivt, vilket aktualiserades genom ett inköpsstopp som infördes. Utifrån detta intensifierades en ökad kostnadsmedvetenhet på den operativa nivån. Kommunikationen av informationen skedde på ett “top-down” vis då avgörande beslut togs ovanifrån. På den strategiska nivån hölls fler möten kring intern finansiell information och beslut. Detta medan kommunikationen på hotellnivå blev mer inkluderande i och med att bemanningsreduktioner gjort att personalen behövde vara flexiblare och de kom därför närmare varandra i sina nya roller. Mer extern information krävdes över hela verksamheten då det var externa faktorer som orsakat krisen. Strategisk nivå var i behov av denna för att anpassa sig efter marknadsläget samtidigt som operativ nivå behövde informationen då efterfrågan styrde själva hotelldriften. Coronakrisen var en extrem kris som påverkade efterfrågan inom besöksnäringen avsevärt, vilket krävde aktioner och förändring. Överlag var det kortsiktighet som karaktäriserade hela Scandics verksamhet där det skiftande fokuset realiserades på olika vis på olika nivåer i verksamheten, men gemensamt fanns ett övergripande mål om överlevnad. När marknadsläget gick ifrån att vara stabilt till ostabilt krävdes andra delar ifrån verksamheten där likviditet, kassaflöde och kostnader blev det primära fokuset. Vad som hände med ekonomistyrningen under en kris, inom ett specifikt företag, kunde till viss del även ses i tidigare forskning, men det gjordes fynd som var teoriutvecklande.   

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)