Barns utelek och dess koppling till naturvärden : en studie om förskolebarns utemiljö

Sammanfattning: Barn och grönska hör ihop. I ett samhälle där befolkningen växer och städer förtätas så minskar många grönytor. För att stoppa minskningen av grönytor behövs fler argument. Kan barns ytor kopplas samman med naturvärden? Drar de nytta av varandra? Några av frågorna som jag arbetat med under uppsatsens gång är: Vad är det som främjar barns lek och dess hälsa? Hur kan en utemiljö se ut för att öka naturvärden? Många förskolegårdar i Sverige är idag mindre i storlek än vad minimumrekommendationerna är. Varför ser rekommendationerna ut som de gör? Vilka lagar finns? Vilka är konsekvenserna för barns hälsa och för de gröna värdena om ytan är mindre än rekommendationerna? Dessa frågor har varit en form av ledsagare under arbetets gång, alla är inte helt besvarade, men de har hjälpt arbetet framåt. Resultatet i denna studie visar att förskolegårdsytan är en viktig yta för både naturvärden och för barns hälsa. Barn leker mer socialt och samspelt när de får leka med naturelement. Deras motorik och hälsa främjas av att vara ute i en rik grön miljö. När ytan är mindre än rekommendationerna då slits de gröna ytorna i så hög grad att växtmaterialen inte står sig. Vilket resulterar i utemiljöer som saknar olika naturelement och naturvärden, vilket i sin tur indirekt hämmar barns lek, utveckling och hälsa.