Kan främre korsbandsskador hos unga idrottande kvinnor förutspås med hjälp av biomekanisk screening? En litteraturstudie.

Sammanfattning: Bakgrund: De senaste åren har intresset för att skapa enkla, validerade, kliniskt orienterade screeningverktyg som mäter biomekaniska parametrar i rörelsemönster växt fram. Bland annat har inriktningen av dessa verktyg varit att förutspå risken att drabbas av skada i det främre korsbandet (ACL) som sitter i knäleden. Det har visat sig att unga kvinnor i idrotter som medför hopp och riktningsförändringar är en högriskgrupp för denna skadetyp och därför har ACL-skadeincidensen ökat sedan allt fler kvinnor engagerar sig i utövning av idrott. Syfte: Att undersöka evidensen för att dessa kliniskt orienterade screeningverktyg förutspår utfallet av främre korsbandsskada hos unga kvinnliga idrottare och se om de kan rekommenderas. Metod: Litteraturstudie med kvalitetsbedömning och grad av evidens i vetenskapliga artiklar enligt validerad checklista och Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Resultat: Alla evaluerade artiklar fick den högsta evidensgraden som var möjligt för kohortstudier, 2++. Kliniskt orienterade screeningverktyg som mäter biomekaniska parametrar i rörelsemönster fick dock det lägsta rekommendationsvärdet ’D’ då motstridiga resultat visades. Detta innebar att ingen specifik rekommendation gick att göra. Diskussion: Utfallet av en ACL-skada påverkas av många faktorer utöver riskfulla rörelsemönster och därför finns flera viktiga confounders att ta hänsyn till för att hitta de avgörande faktorerna. För att kunna påvisa screeningverktygens förutspående värde och hitta överensstämmande resultat kan det krävas större studier än befintligt gjorda. Slutsats: De biomekaniska screeningverktygen som undersöktes i denna studie visade otillräckliga resultat för att kunna göra ett rekommendationsutlåtande för klinisk användning