Att stödja alla barns lek och lekandet i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Sammanfattning: Bakgrunden till denna studie är att undersöka och kritiskt granska synen på lek och vilket handlande det kan generera. Särskilt avser studien undersöka hur förskollärare, specialpedagoger och rektorer ser på förskollärares handlande samt hur den specialpedagogiska rollen beskrivs i relation till förskollärares handlande och barns lek. Tidigare forskning hänvisar till att förskollärare har behov av kunskap för att agera stödjande i förhållande till barns lek. Studier pekar på att omkringliggande samverkansfaktorer är avgörande för förskollärares möjligheter, där betydelsen av ett systematiskt tänk i organisationer visar på positiva effekter i ett långsiktigt perspektiv. Studien utgår från systemteoretiska synsätt samt från kommunikationsteoretiska, sociologiska och kulturella synsätt på lek. Både kvalitativ metod i form av fokusgruppintervjuer och kvantitativ metod i form av enkät har använts. Fokusgruppintervjuer har genomförts med förskollärare och specialpedagoger och digital enkät med öppna frågeställningar till rektorer. Resultaten från intervjuer och enkät visar att lekens betydelse behöver lyftas för att möjliggöra förskollärares handlade i samverkan med specialpedagog och rektor. Resultatet visar också att förskollärare handlande styrs av andra delar i organisationen som ses som viktigare. Andra delar som framkommer är behov av kunskap av betydelsen av vuxnas agerande i förhållande till lek som innefattar teorier kring lek samt att lyfta leken i de lokala styrdokument och uppföljningsverktyg som används. Sammantaget kan resultatet relateras till ett helhetstänk som kan bidra till ett systematiskt arbete runt lek i en organisation. Genom fokus på professioners handlande gällande barns lek och ett proaktivt arbetssätt kan barn stödjas i socialt samspel som ett sätt för att minimera risken för utanförskap.