Hur tyst och explicit kunskap verkar i organisationer

Sammanfattning: Bakgrund: I dagens föränderliga samhälle stannar inte individer inom samma organi- sation arbetslivet ut, utan det blir allt vanligare att folk utbildar sig och ändrar karriärer. En äldre generation är på väg att bli utbyt av en yngre och många gamla erfarna med mycket kunskap kommer lämna sina arbeten. På grund av detta ställs nya krav på orga- nisationer, där kunskapen som finns måste tas tillvara på så att inte den går förlorad när en eller flera individer slutar. Ett sätt att göra detta är genom kunskapsöverföring mellan individer inom organisationen. Syfte: Syftet med studien är att skapa en större förståelse för processer som bidrar till att omvandla den tysta individbaserade kunskapen i en organisation till uttalad organisato- risk kunskap. Metod: Studien är gjord på Perstorp Specialty Chemicals AB och en avdelning inom organisationen vid namn Energi & Formalin. Studien håller sig inom det hermeneutiska forskningssättet med en abduktiv ansats och den empiriska datan har samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter i intervjuerna arbetar som processoperatörer på Energi & Formalin. Teori: Teorin har hämtats från tidigare forskning inom begrepp så som kunskap och kunskapshantering och hur dessa begrepp ter sig inom organisationer. Påverkande fak- torer kommer beskrivas om vad som motiverar de anställda till att dela med sig mer av kunskap. Slutsats: Studiens slutsats har visat att kunskapsöverföringsprocessen i en organisation föredrar de sociala faktorerna i form av en direkt kunskapsöverföring individ till individ framför skriftlig så kallad uttalad kunskap. Respondenterna hävdar att mest kunskap överförs då en mentor med stora erfarenheter finns tillgänglig. Studien har också belyst olika faktorer som påverkar kunskapsöverföringen där framförallt tillit och förtroende är viktigt, men också hur viktigt det är att ledningen finns på plats och fungerar som en förebild. Tid är en annan faktor som också har visat sig påverka kunskapsöverföringen. Mycket tid måste avsättas då överföringen inte är en enkel process och det finns inte någon utmärkande metod för att mest kunskap ska överföras då varje individ är unik och delar med sig på olika sätt. Förslag till framtida forskning: Det hade varit intressant om forskningen kring kun- skapsöverföring fördjupades i en mer djupare studie i form av en master eller doktors- avhandling då ämnet är så pass stort och brett. I en ny studie kan ledarskapsperspektivet belysas och även den ekonomiska frågan där olika metoder jämförs beroende på kost- nadsfråga.