Antropometriska mått och prestation på GIH:s hälsotester : en kvantitativ studie på individer mellan 30-49 år

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra kvinnor och män i åldersgrupperna 30-39 år respektive 40-49 år avseende antropometriska mått samt prestation på GIH:s hälsotester. En vidare målsättning var att undersöka om det förekom några skillnader mellan två separata testtillfällen. Frågeställningarna har varit om resultaten på hälsotesterna skiljer sig mellan könen, åldersgrupperna samt mellan två separata testtillfällen. Metod Totalt fullföljde 41 deltagare GIH:s hälsotester, av dem var 20 kvinnor och 21 män mellan 30-49 år. Det enda som krävdes för att delta var att man uppfattade sig själv som frisk. Personer som tidigare haft stroke, hjärtinfarkt eller opererats på grund av hjärtproblem har inte inkluderats, ej heller gravida och personer med ledbesvär. Testerna utfördes på LTIV (Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap) mellan februari och mars 2016. Resultat Signifikanta skillnader mellan de två separata testtillfällena noterades för några av styrketesterna framför allt hos männen: axelpressar, handgrip och stolresningar. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i de antropometriska måtten, samt i flera konditions- och styrketester. Bland dessa kunde signifikant högre värden ses för kvinnorna än för männen i ryggstyrketestet.  Signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år sågs näst intill endast för kvinnor. De yngre jämfört med de äldre kvinnorna presterade bättre i flera av testerna, de vägde mindre och hade mindre kroppsmått. Slutsats Det framkom vanligtvis inte några signifikanta skillnader mellan det första och andra testtillfället, med enstaka undantag. När så är fallet behövs bara ett test utföras initialt inför en period med exempelvis fysisk aktivitet som senare kanske ska följas upp med ett återtest. Skillnader mellan könen och olika åldersgrupper framkom i vissa tester men inte i alla. Resultaten i denna studie beror bland annat på urvalet av individer. Eftersom att syftet med den här studien har varit att endast utföra de tester som ingår i GIH:s hälsotester har inga tester lagts till eller exkluderats. I arbetet diskuteras bland annat hur optimala testerna är som ett mått på hälsa. För att effektivisera hälsotestundersökningar framöver behöver nödvändigtvis inte alla tester utföras.