Flerspråkighet och den svenska skolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Författare: Kristina Lantto; [2022]

Nyckelord: flerspråkighet; transspråkande; kodväxling;

Sammanfattning: Ambitionen med denna studie är att finna ett kunskapsunderlag för vikten av att alla lärare utvecklar sin ämnesundervisning genom att systematiskt arbeta med att integrera språk- och ämnesundervisning för flerspråkiga elever, d.v.s. att arbeta med språkinriktad undervisning. Ett stort antal flerspråkiga elever finns i svensk skola och en stor andel av dessa går ut skolan utan fullständiga betyg. I ett försök att ringa in vart problemet ligger undersöks i denna studie vilken språknorm som råder i skolan. Styrdokument, språklagen och Skolinspektionens rapporter avseende flerspråkighet granskas. Slutligen lyfts olika didaktiska metoder fram för att utforma en undervisning som riktar sig mot flerspråkighet.  Syftet är att sammanställa en översikt av kunskapsläget inom det valda området som genererats av tidigare forskning för att lyfta fram vikten av att andraspråksstrategier får ta plats i lärares undervisningspraktiker och att diskutera denna i relation till det ramverk som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i undersökningen visar på motstridiga uppfattningar om vilken språknorm som anses råda i den svenska skolan idag, både i forskningen och även i Skolverkets styrdokument där språknormer blir synliga eller där begreppet ”språk” förekommer. Då ”språk” dryftas i styrdokumenten är det otydligt om det är målspråket eller flerspråkighet som lyfts fram. Resultaten visar också att skolan har misslyckats med de flerspråkiga elevernas möjligheter att erhålla fullständiga slutbetyg, både från grundskolan och från gymnasieskolan. Detta trots befintlig forskning som lyfter fram vikten av språkinriktad undervisning samt flerspråkiga undervisningspraktiker och vad som uttrycks i skolans styrdokument gällande elevernas rätt till sitt modersmål samt en individuellt anpassad undervisningsmetodologi.  Slutsatsen i denna litteraturstudie är att det är viktigt att se på flerspråkighet som en tillgång för, inte ett hinder i, elevers lärande. För att kunna betrakta flerspråkighet som en resurs behöver flerspråksnormen få full genomslagskraft i skolan. Lärares syn på och attityder till flerspråkighet är av mycket stor betydelse för hur väl eleverna lyckas i skolan i de olika ämnena. Då lärarna tar ansvar för flerspråkiga elevers lärandeprocesser och genom att inkludera utmanande uppgifter med språkutvecklande element i sin ämnesundervisning, skapas lärandemiljöer som tar hänsyn till andraspråkselevers förutsättningar. Det framkommer även att olika språkinriktade arbetssätt gynnar elevers lärande, framför allt genom att skapa större innehållslig förståelse och för att de verkar språkutvecklande på såväl första- som andraspråket. Nyckelbegrepp: enspråksnorm, flerspråkighet/multilingualism, kodväxling/code switching, språkinriktad undervisning, transspråkande/translanguaging och tvåspråksnorm.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)