Kartläggning och analys av försörjningskedjan för BAS-IT på LFV Data med avseende på klimatbelastning, logistiklösningar och leverantörsroller

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för teknik och naturvetenskap

Sammanfattning: Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv. Arbetet ska leda fram till kunskap om transporternas bidrag till luft i form av koldioxid i nuläget. Koldioxidemissioner från BAS-IT-flödet är i hög grad kopplade till transporter som i sin tur påverkas av försörjningskedjans utformning och logistiska lösningar. Med utgångspunkt i klimatbelastande faktorer som identifieras i försörjningskedjan, ska arbetet också lyfta fram tänkbara utvecklingsområden och logistiklösningar samt diskutera lösningars potential. Med potential avses möjlighet att, med viss förändring av rutiner och aktiviteter i försörjningskedjan, kunna öka kontroll över samt minska koldioxidemissioner kopplade till transporter av produkterna. Med utgångspunkt i resultat från emissions-beräkningar kan jämförelser mellan nuvarande och alternativa utformningar i försörjnings-kedjan ligga till grund för slutsatser om vilka aktiviteter som ger stora emissionsbidrag samt vilka åtgärder som kan rekommenderas. Efter kartläggning av försörjningskedjans aktiviteter och dess aktörer WM-data, Hewlett-Packard (HP), Mercor Technologies, Smålandsbörsen och Posten Logistik har nyckelfaktorer identifierats. Bland dessa faktorer återfinns såväl, strategiska, taktiska, operativa och övriga faktorer. Exempel på identifierade faktorer är: global försörjningskedja med långa transportavstånd, flygtransporten av BAS-IT-produkter från Kina till Holland, avsaknaden av samordning i beställnings och returflöde, användningen av tunga återanvändbara emballage och avsaknaden av incitament för beställaren av transporten att minska transportarbetet. Resultatet av genomförda beräkningar visar att huvudflödet av BAS-IT genererar genomsnittliga årliga emissioner på 97 ton koldioxid i nuläget. Varje inköpt tjänstedator ger under sin livstid upphov till transporter som leder till emissioner på drygt 120 kg koldioxid. Om utgångspunkten är att behålla nuvarande försörjningskedja kan förändringar som: ökade rapporteringsmöjligheter, krav på transporters genomförande i avtal, ökat utnyttjande av poolprodukter och förändrade rutiner för emballageanvändning, leda till minskade emissioner. Andra utvecklingsområden som innebär förändringar av försörjningskedjans utformning är: aggregerade sändningsvolymer, överförande av gods från flyg till sjöfart och alternativ lokalisering av leverantör. Genom beräkningar och analys av resultat konstateras att om avsikten är att kraftigt minska emissioner från hela försörjningen, finns endast en åtgärd som är verksam; att överföra gods till sjöfart. För utsläppsminskningar från transporter inom Sverige, finns flera verksamma åtgärder. Även mindre förändringar av rutiner har visat sig ge mycket bra resultat för emissioner inom landet. Rekommendationer för det korta perspektivet är enkla åtgärder som att införa rapporteringsmöjligheter för miljödata, att återgå till transport av gods i originalemballage samt att effektivisera utnyttjandet av poolprodukter. Med antagande om en i framtiden förändrad prisbild för miljöpåverkan, kan det bli aktuellt att minska utsläppsmängder i allt större utsträckning, vilket då kräver en större förändring av försörjningskedjans utformning. På sikt är det därför motiverat att väga in faktorer som transportsätt, lokalisering och distributionslösningar i valet av leverantör.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)