Jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv : En kritisk diskursanalys av regeringens jämställdhetspolitiska mål

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Teologiska institutionen

Sammanfattning: Det jämställdhetspolitiska målet innebär att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för att själva kunna forma sina liv inom alla livsområden. För att mäta jämställdhet i Sverige används statistik som grundar sig på kön som ensam social kategori. Detta trots att det går att se att arbetet med jämställdhet förbättras om kvinnor och män inte ses som statiska och homogena grupper. Inom den sociala kategorin kön finns fler underkategorier som påverkar det jämställdhetspolitiska arbetet och vid avsaknaden av ett intersektionellt perspektiv riskerar vissa grupper att missas. Studiens syfte är att undersöka vilka konsekvenser frånvaron av ett intersektionellt perspektiv får i regeringens jämställdhetspolitiska mål samt vad ett intersektionellt perspektiv skulle kunna bidra med. För att göra detta granskas texterna regeringens jämställdhetpolitiska delmål ett en jämn fördelning av makt och inflytande, Regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid och SOU 2015:86 – Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställhetspolitiken genom en kritisk diskursanalys. Materialet analyseras utifrån kritisk diskursanalys och dess analytiska verktyg utifrån Machin och Mayr (2012) tillsammans med intersektionalitet som övergripande teoretisk utgångspunkt som belyser och ifrågasätter maktstrukturer både inom och mellan olika sociala kategorier. Analysen förstärks ytterligare utifrån Foucaults begrepp makt, kunskap och diskurs. I resultatet framträder fyra olika diskurser vilka är diskursen om jämn könsfördelning av makt och maktpositioner, diskursen om kvinnor som underordande män i förhållande till jämställdhet och makt, diskursen om inkludering och exkludering av sociala kategorier och diskursen om konstruerandet av kvinnligt och manligt. Diskurserna bygger främst på en primär social kategori, kön. Frånvaron av det intersektionella perspektivet riskerar alltså att det bara är en viss social kategori som inkluderas. Jämställdhet blir på så vis inte nåbar för alla grupper av människor och påverkar då också hur mänskliga rättigheter tas tillvara på.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)