Vår nya matkultur?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Sammanfattning Titel: Vår nya matkultur? Författare: Patrik Wirgin Handledare: Magnus Lagnevik Problem: Många människor i dagens moderna samhälle upplever sina liv som stressiga. Brist på tid samt en ständig strävan att få tiden att räcka till för alla de aktiviteter, plikter och fritidsintressen som man vill och måste hinna med, gör att man tvingas välja bort vissa aktiviteter. Ett exempel på en aktivitet som många människor då väljer bort är matlagning. Det har idag blivit allt mer ovanligt att människor på förhand planerar sina måltider, tillbringar betydande tid att tillaga dessa eller bedriver långkok i större skala. Istället avgör man vad man ska äta när man väl är inne i affären, eller först när man kommer hem på kvällen. Denna utveckling har fått till följd att vi idag äter mer snabbmat och färdiglagad mat än någonsin tidigare. Det är inte bara försäljningen från hamburgerbarer, grillkiosker och pizzerior som ökat, utan också i våra matbutiker breder den färdiglagade maten ut sig allt mer. Nya smaker och nya sortiment av färdiglagade maträtter tillkommer oavbrutet och utvecklingen går bara fortare och fortare. Eftersom trenden mot en ökad konsumtion av färdiglagad mat och snabbmat är relativt ny i vårt samhälle, finns det begränsat med information och kunskap att tillgå. Uppgifter om huvudsakliga användare av färdiglagade måltider lyser av denna anledning med sin frånvaro. Ofta hörs det också klagomål över det höga pris som tas ut för dessa färdiglagade maträtter, vilket medför att det också finns ett intresse att klargöra hur dessa maträtter prissätts, samt utifrån vilka kriterier denna prissättning sker. Syfte: Syftet med denna uppsats undersöka hur prissättningen av denna typ av livsmedel sker genom hela distributionskedjan. Samtidigt är det också av vikt att tillhandahålla en tydligare bild av vem den typiska färdigmatskonsumenten är samt hur denna person valt att leva. Metod: Då målet med denna uppsats inte är att dra statistiska slutsatser valdes en kvalitativ metod, dock med vissa inslag av kvantitativ data. Genom detta val ökade möjligheterna för hög flexibilitet, vilket var en nödvändighet för uppsatsen. Slutsatser: Det har skett en strukturomvandling i vårt samhälle. Denna strukturomvandling inleddes med att vi fick två heltidsarbetande, istället för en, i de svenska familjerna. I dag innehåller också våra liv ett större antal olika komponenter än tidigare, som samtliga måste hinnas med. Denna förändring har inneburit att mat och matlagning idag intar en något annorlunda plats i mångas liv. Matlagning är inte längre en allmän kunskap, utan utgör istället ett specialintresse för somliga människor. Ytterligare en orsak till vår försämrade matkunskap är vår minskade kontakt med råvaror, hemkunskapens försämrade ställning i skolan samt att kunskapsöverföringen från äldre till yngre människor lyser med sin frånvaro. Vi planerar också i allt mindre utsträckning våra livsmedelsinköp och vår matlagning. I stor utsträckning sker våra inköp av livsmedel på kvällarna, efter arbetet, och ofta vet vi inte vad vi ska ha förrän vi väl är inne i affären. Denna samhällsutveckling skapar både nödvändiga förutsättningar för, samt ett behov av färdiglagade maträtter. Dessa färdiglagade maträtter ”passar in” i vissa människors sätt att leva. Distributionskedjan för färdiglagade maträtter, och även för de flesta övriga livsmedelsprodukter, utgörs av en klassisk distributionskedja. Mycket lite tyder på att det samarbete, som enligt teorin är nödvändigt för att skapa en välfungerande distributionskedja, verkligen existerar i verkligheten. En vanlig åsikt, oavsett plats inom distributionskedjan, är att man saknar inflytande över andra aktörer i kedjan. Om man tittar på producentens prissättning av färdiglagade maträtter, återfinns alltid någon form av kostnadskalkyl i bottnen. Med hjälp av denna kostnadskalkyl beräknas ett passande pris för produkten, utifrån de kostnader de

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)