"Samverkan - det är grundpelaren" : En kvalitativ studie utifrån samverkan mellan specialpedagoger och lärare runt det proaktiva arbetet på lågstadiet.

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Thörn, Annica och Verlinden, Susan (2022). ”Samverkan - det är grundpelaren.” Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas bidra med en ökad kunskap om några specialpedagogers och lärares uppfattningar om hur de samverkar runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Dessutom förväntas studien bidra med specialpedagogers och lärares reflektioner runt olika faktorer som påverkar samverkan mellan deras professioner i några verksamheter.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om några specialpedagogers och lärares uppfattningar om deras samverkan runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Vad beskrivs som delar i samverkan i det proaktiva arbetet på individ- och gruppnivå? Vilka förutsättningar på organisationsnivå förstås som betydande för samverkan? Hur framträder de specialpedagogiska perspektiven hos specialpedagogerna och       lärarna i samverkan?        Teori I denna studie används Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori samt tankar utifrån hur Öquist (2018) tolkar den. Anledning till valet av systemteoretiskt ramverk är att den ser mänskligt agerande som något som inträffar och skapas i samspel med andra människor och som inte kan tydliggöras av den enskilde individens egenskaper. Människor är delar av ett system som verkar tillsammans. Den andra teoretiska utgångspunkten som vi tar spjärn mot är de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska perspektivet (Nilholm, 2020; Helin Henriksson m. fl., 2021) och det relationella perspektivet (Ahlberg, 2013; Aspelin, 2018). Anledningen till valet av dessa specialpedagogiska perspektiv är att vi människor skapas i interaktion med omvärlden där vi använder oss av olika synsätt för att tolka våra handlingar.   Metod För denna studie användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra specialpedagoger och fyra lärare intervjuades. Deras svar utgör empirin. Empirin har bearbetats noggrant och analyserats utifrån tematisk analys av resultatet. Vi enades om tre teman som blev rubriker för resultat- och analysdelen. Dessa tre teman är: att fånga upp elever tidigt, synsätt på insatser och organisationens betydelse för det proaktiva arbetet.   Resultat Denna studies resultat visar att lärare och specialpedagoger tycks uppleva att det finns flera olika faktorer som påverkar professionernas samverkan runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Både lärarna och specialpedagogerna poängterar vikten av en fungerande samverkan i det proaktiva arbetet. De ser samverkan som central och som ett av de viktigaste verktygen för elevernas utveckling. Utifrån resultatet framkommer olika delar i samverkan som är betydelsefulla runt det proaktiva arbetet. En del som framkommer är betydelsen av en specialpedagog som kan ge stöd och stöttning i form av handledning till lärarna i det proaktiva arbetet. Dessutom framkommer behovet av en specialpedagog och dennes kunskaper för att kunna diskutera möjliga anpassningar för elever på individ- och gruppnivå. Lärarna påpekar även värdet av en tät kommunikation i form av feedback på specifika specialpedagogiska insatser och tips och råd på läromedel. Dessutom anses tid vara en central del för en kvalitativ samverkan med utgångspunkt i det proaktiva arbetet. Resultatet visar dessutom att specialpedagogerna tycks uppleva att lärarna har ett kategoriskt synsätt på det specialpedagogiska uppdraget, vad gäller specialpedagogisk undervisning, runt det proaktiva arbetet. Specialpedagogerna tycks även uppleva att lärarna ser den undervisande delen av det specialpedagogiska uppdraget som primär och dokumentation och utredningar som sekundära i det proaktiva arbetet. Resultatet visar även på att de schemalagda forumen är en av de mest centrala delarna för samverkan runt det proaktiva arbetet på gruppnivå. Både lärarna och specialpedagogerna lyfter även fram vikten av en involverad ledning som ger möjligheter och förutsättningar för en välfungerande samverkan mellan professionerna. Även ledningens synsätt på det specialpedagogiska uppdraget framkommer som en betydelsefull förutsättning för att kunna bedriva en välfungerande samverkan i det proaktiva arbetet.     Specialpedagogiska implikationer Denna kvalitativa studies resultat visar att det finns ett behov av samverkan mellan lärare och specialpedagoger runt det proaktiva arbetet för att alla elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger bör grundas på det relationella perspektivet för att lära av och med varandra för att kunna arbeta tillsammans mot olika gemensamma mål samt för få en samsyn på pedagogik, specialpedagogik och skolans verksamhet. Samtliga respondenter lyfter fram vikten av en ledning som bedriver en verksamhet med struktur och rutiner där specialpedagogens roll tydliggörs. Respondenterna anser dessutom att specialpedagogens kunskaper bör tas till vara på ett kvalitativt sätt utifrån en proaktiv verksamhetskultur för en högre måluppfyllelse. Specialpedagogen kan därmed bidra med sina specialpedagogiska kunskaper genom diskussioner med lärarna runt anpassningar på gruppnivå och genom handledning runt tidiga insatser.