Bland strandade moln : om en plats

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Arbetet syftar till att återgå till platsen, genom att intuitivt undersöka upplevelsen av en plats på södra Gotland, Vändburg, för att kunna presentera, i det här fallet två, gestaltningsidéer för platsspecifik landskapsarkitektur. För att göra det har den schweiziska landskapsarkitekten Christophe Girots metod Four Trace Concepts in Landscape Architecture (1999) använts för att undersöka platsen Vändburg. Resultatet presenterar en subjektiv undersökning av Vändburg baserat på att vara i direkt kontakt med platsen. Resultatet är uppdelat i fyra kapitel efter Girots fyra steg: Landing (Att Landa), Grounding (Att Jorda), Finding (Att Hitta) och slutligen Founding (Att Grunda). Det första steget, Att Landa, presenterar en undersökning av den initiala upplevelsen, mina första sinnesintryck och hur jag anlände till platsen. Det andra steget, Att Jorda, undersöker och presenterar platsens olika element och beståndsdelar genom hur de upplevs. Att Hitta, det tredje steget, syftar till att identifiera och sedan presentera vad som är platsens specifika identitet. Slutligen under det sista av de fyra spårkoncepten, Att Grunda, formuleras två gestaltningsidéer för platsspecifik landskapsarkitektur baserat på den upplevda platsen och de föregående stegen. Frågan det här arbetet ställer är: ”Hur kan Christophe Girots (1999) Four Trace Concepts in Landscape Architecture användas som metod för att undersöka Vändburg som plats och ligga till grund för gestaltning av landskapsarkitektoniska tillägg?”. Det finns inget som tyder på att alla parametrar undersökts eller ens blivit kända för att kunna säga att frågeställningen är besvarad. Utan resultatet i det här arbetet presenterar ett möjligt svar på hur Christophe Girots metod kan användas för att skapa platsspecifik landskapsarkitektur. Det här arbetet adresserar också ett problem, att med modernitetens verktyg har avståndet mellan landskapsarkitekten och platsen ökat. Med verktyg som internet är vi inte längre beroende av att fysiskt besöka de platser vi omformar. Ett antagande görs, att detta innebär en förlorad förståelse för plats. Det här arbetet försöker återgå till platsen genom att inspireras av en fenomenologisk syn på plats. Inom fenomenologin poängteras just vikten av kroppslig levd erfarenhet för förståelsen av en plats. Arbetet avslutas med att diskutera Christophe Girots metod, vikten av att uppleva en plats och resultatet i förhållande till tendenser inom samtida landskapsarkitektur.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)