eHälsa som stöd till bättre kost- och träningsvanor vid hjärtkärlsjukdom : En fallstudie om vårdens stöd till hjärtkärlpatienter idag och patientupplevelser av att använda ett digitalt hälsoverktyg

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: I detta arbete bearbetas forskning om eHälsa, dess användande inom vården och motivationsteorierna Transteoretiska modellen, Maslows behovshierarki och självbestämmandeteorin. Vidare presenteras egna observationer på hur vården i dagsläget kan stötta patienter med hjärtkärlsjukdom till bättre levnadsvanor, samt intervju med uppföljning på hur en PCI-patient upplever att ta emot kost- och träningsrekommendationer via ett digitalt hälsoverktyg.   Syftet är att med en fallstudiedesign undersöka hur vården stöttar hjärtpatienter till bättre levnadsvanor och om digitala hälsoverktyg kan öka den upplevda motivationen hos PCI-patienter till att äta bättre och aktivera sig mer.   Metoderna som använts är kvalitativa, där resultaten bygger på en halvdags observationer på en fysioterapeutmottagnings arbete med hjärtkärlpatienter och en intervju samt uppföljning med en PCI-patient som använt ett digitalt hälsoverktyg under tio dagars tid.   Huvudresultatet från denna studie tyder på att någon form av stöd är viktigt för att uppleva sig kunna börja och klara en förändringsprocess. Motivationen tycks öka av socialt stöd eller stöd som bidrar till ökad kompetens och självbestämmande, varav det första exemplifieras vid observationerna av vården, och de andra två gick att se blev positivt påverkade hos PCI-patienten efter sin användning av det digitala hälsoverktyget. Patienten upplevde sig mer motiverad av att alltid ha informationen lättillgänglig, att det gick att individanpassa efter sig själv och gav inspiration, samt ett mervärde av kunskap.   Patienten började äta bättre och ta dagliga promenader på egen hand, från att tidigare upplevt sig ”glömma” och föredragit en bilresa till att få promenera med andra än att promenera själv. Patienten beskriver även ett förbättrat självförtroende och mer positiv framtidssyn.   Dock behöver detta testas i större skala för att kunna uttala sig om det skulle kunna ge effekter på en majoritet och om dessa effekter skulle vara bestående. Men en öppenhet för framtiden bör finnas för att eHälsoverktyg kan fungera som ett stöd, vara informerande och kanske till och med motiverande när det behövs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)