Kvinnors erfarenheter och upplevelser av amning i Sverige - En systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Bakgrund: Amning innebär betydande hälsofördelar för båda mamma och barn och världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning till barnet är 6 månader. Amningsfrekvensen i Sverige har sjunkit sedan 90-talet. Detta trots ett välfärdssystem med tillgång till fri sjukvård och möjlighet till betald föräldraledighet i 480 dagar. Många kvinnor har en avsikt att amma men långt ifrån alla når sina mål. Amning är ett komplext fenomen som påverkas av fysiologiska, sociala och psykologiska faktorer. Faktorerna inverkar dels på beslutet att amma men även på huruvida amningen upprätthålls. Barnmorskan har som uppgift att främja och stötta amning under graviditet, förlossning och postpartum genom information, rådgivning och handgripligt stöd. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter och upplevelser av amning i Sverige. Metod: En systematiskt litteraturstudie baserad på 23 kvalitativa studier från Sverige genomfördes och analyserades med metasyntes. Resultat: Amning kunde utlösa motstridiga känslor hos mammorna, vilket påverkade både deras självbild och relationen till sina barn. Övergripande kom det fram ett stort behov av bekräftelse och stöd vid amningsstart. Syntesen resulterade i fyra huvudteman: Att tillhöra - vara den goda modern och Att avvika - känslor av misslyckande, Det stärkande stödet och Det förminskande stödet. Slutsats: Studien visar på amningens komplexitet och stödets betydelse för mammans amningsupplevelse. För att främja en positiv amningsupplevelse och öka kvinnans förutsättning att amma efterfrågas ett konsekvent och evidensbaserat amningsstöd som förmedlas utifrån individuella behov. Vården behöver öka förutsättningarna för barnmorskor att erbjuda det amningsstöd som kvinnor efterfrågar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)