Den svenska textilbranschens väg mot en cirkulär ekonomi

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Sverige konsumerar idag som om det finns betydligt mer resurser än vad som faktiskt finns tillgängligt på vår jord och textil är den femte högsta kategorin när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Detta har politiker bland annat inom Sverige och på EU-nivå fått upp ögonen för och har tagit fram handlingsplaner för en cirkulär ekonomi. Bland annat har det beslutats om att begagnade textilier ska samlas in separat, senast år 2025, och inte längre får behandlas som hushållsavfall. Sverige har beslutat om ett producentansvar och ett förslag kring hur det ska utformas har tagits fram. Wargön Innovation har en pilotanläggning för sortering av textilavfallet och projektet WargoTex undersöker nu möjligheterna för en uppskalning av pilotanläggningen. Det kommer krävas att branschens aktörer går samman och tillsammans hittar lösningar för hur målen ska uppnås och samtidigt att de ser lönsamheten i den framtida cirkulära kedjan, med morgondagens innovativa tekniker. Syftet med rapporten är att undersöka vilka möjligheter som påverkar när många aktörer ska sammankopplas och samarbeta när det kommer till re:applikationer av textilier. Samt vilka vinningar det finns att hämta för textilföretag med framtidens cirkulära ekonomi. För denna rapport har en kvalitativ metod valts och intervjuer med sakkunniga inom olika områden i textilbranschen har utförts. Utöver detta bygger rapporten på litteraturstudier och genom tematisk analys har resultatet vuxit fram. I resultatet framkommer det att möjligheter kan uppstå när branschen är öppen för att se ett samarbete mellan ideella och privata organisationer, där den insamling och hantering av begagnade textilier som redan finns inte störs. De kan ta hjälp av varandra på så sätt att de automatiska anläggningarna effektivt kan sortera stora mängder utifrån flera olika sorteringsbegrepp, medan de ideella organisationerna besitter stor kunskap i vilka textilier som kan säljas vidare och återanvändas. På så sätt kan avfallshierarkin följas och prioriteras samt att de olika verksamheterna kan samverka utan bekostnad på varandras verksamheter. Informationsutbytet genom hela kedjan, från konsumenter till avfallshanterarna måste utökas och mellan aktörerna behöver ett kunskapsutbyte ske på lika villkor för att främja möjligheter för en cirkulär framtid. I detta samarbetsnätverk kan dock utmaningar uppstå, bland annat behöver branschen komma överens om vad som egentligen är det mest hållbara, något som krävs för att kunna arbeta vidare mot målen. För att skapa ekonomiska incitament mot en cirkularitet kan differentierade avgifter införas i producentansvaret, där material som inte uppfyller vissa miljökrav ska innebära högre avgifter än mer hållbara alternativ. Lönsamhet inom den svenska marknaden kan även uppstå när det textila avfallet sorteras och återförs i det svenska kretsloppet, något som också kan sätta Sverige på kartan och skapa nya arbetstillfällen. För textilproducenterna kan de ekonomiska fördelarna uppstå först när de vågar ta steget och ställa om fullt ut, då öppnas många möjligheter. Det kan till en början behövas ekonomisk stöttning med offentliga medel, exempelvis i form av skattelättnader och bidrag för att kunna ställa om. Användandet av begagnat material har ekonomiska fördelar eftersom priserna inte varierar i samma utsträckning som jungfruliga material, dessutom minskas beroendet av råvaror från andra länder. Andra fördelar för producenterna är att det med en normalisering av textila re:applikationer och ett gediget CSR-arbete finns det marknadsandelar att plocka, eftersom fler konsumenter väljer de mest hållbara alternativen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)