Ett exkluderande epitet : En kritisk diskursanalys av ADHD

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera diskurser om ADHD så som de framträder i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter under perioden 2002-2011 och i utvalda dokument utfärdade av statliga myndigheter, samt att undersöka hur dessa diskurser korresponderar med varandra. Detta görs utifrån ett intresse av mediers påverkanskraft på samhälleliga diskurser i allmänhet och dagens patogenisering av människors psykiska tillvaro i synnerhet. Studien söker svar på frågan om vilka ADHD-diskurser som har konstruerats i Dagens Nyheter och i de utvalda statliga dokumenten samt vilken som har varit den hegemoniska ADHD-diskursen. Frågor om vad som har förmedlats om ADHD, av vem och på vilket sätt har ställts, dels i syftet att söka svar på vilken ADHD-identitet som har konstruerats och vilka aktörer som haft definitionsmakten, men också i syftet att urskilja olika typer av maktmekanismer.   Studien har diskursanalys som teoretisk ram där socialkonstruktivism, identitet och makt ingår som grundläggande begrepp. Analysen följer modellen för Kritisk diskursanalys som har skapats av sociologen Norman Fairclough. Samtliga av modellens tre dimensioner, `den diskursiva praktiken`, `textanalys` och `den sociala praktiken` ingår i studien, även om störst fokus ligger på den dimension som behandlar textanalys.  Datamaterial för dimensionerna `den diskursiva praktiken` och `textanalys` utgörs av 125 tidningsartiklar från Dagens Nyheter från perioden 2002-2011. Datamaterialet för den tredje dimensionen `den sociala praktiken` utgörs av tre dokument från statliga myndigheter, två från Socialstyrelsen och ett från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).  Resultatet av studien visar att två diskurser har konstruerats i Dagens Nyheter, en medicinsk och en psykosocial, vilket anslutar till tidigare forskning om ADHD-diskurser i media. I likhet med resultatet av analysen av de statliga dokumenten har det i Dagens Nyheter varit den medicinska diskursen som har varit den dominerande, vilket har resulterat i slutsatsen om Dagens Nyheter som återskapare av det senaste decenniets hegemoniska ADHD-diskurs. Den ADHD-identitet som har konstruerats i Dagens Nyheter är avvikande och exkluderande. Det avvikande består av mentala såväl som fysiska och sociala brister. Personer med ADHD likställs främst med andra avvikande samhällsgrupper så som kriminella, missbrukare samt personer med andra neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de framställs som en belastning för samhället. Det exkluderande består främst av utestängning från gemenskaper i nära relationer, mobbing och utestängning från arbetsmarknaden. En bild av både barn och vuxna i beroendeställning med behov av stöd, hjälp och behandling ingår i diskurserna. Företrädet att i Dagens Nyheter beskriva problembilden gällande ADHD har förbehålls den medicinska vetenskapen och de medicinska professionerna, något som samstämmer med resultatet av analysen av de statliga dokumenten. Studien drar därmed slutsatsen att det under det senaste decenniet har varit de medicinska professionerna som haft definitionsmakten om ADHD och att Dagens Nyheter har bidragit till en reproduktion av samhällets maktstrukturer. Det är företrädelsevis den vetenskapliga makten som har identifierats i diskurserna om ADHD, även om mekanismer som kan kopplas till pastoralmakt och social kontroll också har påvisats.