Skolledares inställning till fysisk aktivitet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning:

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?

Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet. I vår studie fanns dock ingen avsikt att ställa intervjusvaren i förhållande till dessa resultat – istället såg vi urvalet som en möjlighet att få med en stor mängd perspektiv, med skolledare från skolor spridda över hela landet. Tillvägagångssättet innefattade att sammanfatta och jämföra intervjusvaren, samt presentera dem uppdelade efter studiens frågeställningar. Slutligen diskuterar vi resultaten i förhållande till ramfaktorteori och tidigare forskning.

Resultat: Skolledarna uttrycker att fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa är viktigt. De beskriver i första hand idrott och hälsa som ett ämne som ska vara roligt och inspirera till ett fysiskt aktivt liv. Som begränsningar för ämnet nämns idrottshallen, elevernas tillgång till utrustning, samt resurser för simundervisningen. Omklädningssituationen och en alltför tävlingsinriktad undervisning lyfts som möjliga orsaker till minskad motivation och deltagande. Identifierade möjligheter för att öka elevernas fysiska aktivitet inom skolveckans tidsram inkluderar att integrera idrott och hälsa samt utomhusvistelse i andra skolämnen, samt att främja fysisk aktivitet på rasterna. En åsikt som framhålls är att skolan ska inspirera eleverna till fysisk aktivitet, samtidigt anser flera av skolledarna att ansvaret främst ligger hos föräldrarna när det gäller vad eleverna gör utanför skoltid.

Slutsats: Den positiva inställning till fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa som skolledarna uttrycker, visar sig endast delvis i genomtänkta strategier för elevernas fysiska aktivitet. De ramfaktorer som utifrån studiens resultat framstår som begränsande i skolans arbete för att främja fysisk aktivitet är följande: skolveckans längd (konstitutionell ram) och utrymmet för andra ämnen (konstitutionell/organisatorisk ram), ekonomi (organisatorisk ram), samt lokaler och utrustning (fysisk ram). Med tanke på de positiva effekter på skolresultaten som tidigare forskning visat, kan man ifrågasätta om tidsramen (skolveckans längd i kombination med utrymmet för andra ämnen) kan sägas vara definitiv. Även inom ett begränsat tidsutrymme är det möjligt att främja elevernas fysiska aktivitet, exempel på detta är de identifierade möjligheterna med ämnesintegrering och rastaktiviteter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)