Barnkonventionen har blivit svensk lag - En studie om implementeringen av barnkonventionslagen

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Mänskliga rättigheter

Sammanfattning: Att inkorporera barnkonventionen till lag har varit debatterat under ett flertal år i Sverige. Ett antal utredningar har gjorts genom åren där man kommit fram till att inkorporering inte är nödvändigt för att jobba i enlighet med konventionen. Trots motstånd beslutade riksdagen 2018att barnkonventionen skulle bli lag och år 2020 trädde lagen i kraft. Beslutet bemöttes både negativt och positivt från olika delar av det svenska samhället. Syftet med denna studie är att analysera hur implementeringen av barnkonventionen sett ut under år 2020. Uppsatsen kommer besvara följande frågeställningar: Har implementeringen fungerat i praktiken? Vad finns det för svårigheter gällande implementeringen? Påverkas barns centrala förmågor av bristande implementering?Utifrån en undersökning av Bris och en av statens offentliga utredningar (SOU) kommer en jämförande analys göras för att se hur implementeringen av barnkonventionen som svensk lag sett ut och vilka problemområden som finns. Martha Nussbaums kapacitetsmodell kommer användas som analytiskt hjälpmedel och perspektiv. Studien har visat att implementeringen av barnkonventionen som lag inte har fungerat fullt ut i praktiken. Det finns brister i den kommunala implementeringen. De största svårigheterna är resursbrist och avsaknad av strategier för implementering. Det framkom även en brist i hur man ska tolka och använda två av barnkonventionens grundprinciper, barnets bästa och barnets rätt till deltagande. Studien visade även att barns centrala förmågor, specifikt 10a, påverkas av bristande implementering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)