Utformningen av en proportionalitetsprincip vid fackliga stridsåtgärder : Ett självpåtaget utredningsuppdrag

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning:

Rätten att vidta stridsåtgärder utgör en essentiell del av arbetsmarknadens parters möjligheter att kämpa för sin sak. Genom hot om stridsåtgärder, och i vissa fall med hjälp av sådana åtgärder, kan motparten ofta förmås att acceptera angriparens krav. Den förhärskande filosofin på den europeiska kontinenten är att lagstiftaren bör ha en aktiv roll avseende arbetsmarknadens reglering. Sverige har valt en något annorlunda väg med innebörd att arbetsmarknadens parter, till stor del, ålagts bördan att utforma en ändamålsenlig arbetsmarknad. Mot bakgrund av detta, samt att vidtagandet av stridsåtgärder utgör en väsentlig del av parternas möjligheter att få gehör för sina önskemål om arbetsmarknadens utveckling, kan det hävdas att rätten att vidta stridsåtgärder intar en särdeles viktig position i svenska samman­hang. Det är ur denna kontext som uppsatsen tar sitt avstamp.

 

Trots att proportionalitetsprincipen blivit en naturlig del av svensk rätt inom diverse rättsområden har principen hitintills inte applicerats inom arbetsrätten. För stridsåtgärders del innebär det att dessa inte utsätts för proportionalitetskrav. I upp­satsen tas inte ställning till lämpligheten i detta utan uppsatsen begränsas istället till att utreda hur en sådan princip bör utformas, med utgångspunkt i de problem som med högst frekvens anförts i debatten avseende införande av proportionalitets­princip vid fackliga stridsåtgärder. Utredningen fokuseras i synnerhet till vilka intressen som bör styra bedömningen samt vilket tillämpningsområde som principen bör ges. Utredning, analys och diskussion sker i nära anslutning till det mest omdiskuterade förslaget på proportionalitetsprincip vid fackliga strids­åtgärder: lönebildningsutredningens förslag i SOU 1998:141. I slutändan presenteras ett förslag vari principen består av avvägningar mellan en stridsåtgärds syfte, medel (omfattning) och skadeverkningar. Vidare föreslås principen vara tillämplig på samtliga stridsåtgärder.

 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)