Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande i ett urval av den svenska befolkningen: resultat från levnadsnivåundersökningen 2000

Sammanfattning: Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande (Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material. Föreliggande studie undersöker detta samband på ett representativt urval av den svenska befolkningen. Studiens frågeställningar är därmed: Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Och Förklaras sambandet av andra faktorer som är betydelsefulla för psykiskt välbefinnande såsom social klass, kön, ålder och hälsobeteenden? Datamaterialet i studien utgörs av Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultatet i studien är i linje med tidigare studier. Personer med högre fysisk aktivitet tenderar att ha ett bättre psykiskt välbefinnande. Sambandet förklaras inte av andra faktorer som är av betydelse för psykiskt välbefinnande. En förklaring till den fysiska aktivitetens påverkan på det psykiska välbefinnandet är av fysiologisk karaktär, där utsöndringen av endorfiner leder till bättre upplevd psykiskt välmående (Stephens, 1988). En viktig faktor till sambandet är att personer som motionerar tenderar att ha mer fritid och därmed upplever att de hinner ägna mer tid åt fysisk aktivitet. Utförande av en fysisk aktivitet brukar även innebära att personen för en stund kan glömma de problem som individen har. Detta samband förklaras inte av andra faktorer utan studien visar att sambandet gäller oberoende av social klass, kön, ålder och hälsobeteenden.