Algebra i gymnasieskolan : En jämförelse mellan innehållet i läroböcker i Sverige och Iran

Sammanfattning: Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare. Att lösa algebraiska uppgifter enligt en viss procedur t.ex översättning av problemsituation till ekvationer och omskrivningen till ekvivalenta ekvationer samt tolka problemsituationer är en av de viktiga procedurer som matematik forskarna menar enligt läroplanen. Många delar av dessa operationer utnyttjas i uppgifterna i svenska matematikläroböcker däremot saknar man delar av dessa procedurer i persiska läroböcker. Resultatet av undersökningen visar brist på sådana uppgifter i den persiska boken. Undersökningen av läroböckerna visar att vissa algebraiska uppgifter på sätt och viss har samma tema men att det inte innebär de många som löses på liknande sätt. När det gäller bokens facit, antalet uppgifter, formen av uppgifter, användningen av tekniska hjälpmedel skiljer sig dessa läroböcker åt varandra. Iranska matematikläroböcker refererar till de utländska matematikböckerna för urval av uppgifterna i boken men svenska läroböcker hänvisar inte till någon annan bok. Det verkar att författarna till de svenska läroböckerna själva väljer urval av uppgifterna genom att de utgår ifrån svenska läroplanen. Persiska läroböcker liknar istället den modell som används i universitetsalgebra och analyskursen i Sverige. Algebrauppgifterna jämförs efter en modern definition av algebra vilken nämns i uppsatsen. Historisk algebra tar upp viktiga personer som var verksamma inom området algebra. De hade exklusiva metoder att konstruera och lösa algebraiska uppgifter. Retoriska problemlösningar med dialog och diskussion om matematiska frågor var kännetecknet på den forntida matematiken och problemslösningar som i vissa fall förknippades med demokratiska värderingar. Därefter kommer geometrins roll i algebraiska problemlösningar som senare blir symboler i algebran. Detta blir tydligt när siffror och nya symboler kommer i användning.