En analys av tre uttalssegment i sverigesvenska hos sex finska andraspråkstalare

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

Sammanfattning: I denna studie analyseras uttalet hos unga finska andraspråkstalare, utifrån några kända uttalssvårigheter för finsktalande, för att ta reda på om de verkligen vållar problem, samt se hur uttalsavvikelserna realiseras. Det gäller uttalet av den svenska vokalen /ʉ̟ː/, klusilerna /b/, /g/, /p/ och /k/ och initiala konsonantkluster. Undersökningens deltagare är sex kvinnor med finska som förstaspråk. Informanternas tal spelades in med hjälp av stimulansmaterial, som skulle locka fram de valda fonemen.      Analysen av materialet visade att den svenska vokalen /ʉ̟ː/ orsakar svårigheter för alla informanterna, och att det fanns mycket intrapersonell variation. Även klusilerna /b/, /g/, /p/ och /k/ orsakade problem, speciellt de tonande klusilerna /b/, /g/, som ofta realiserades utan ton, och ibland fick målspråksavvikande initial aspiration.      De initiala konsonantklustren uttalades konsekvent målspråksliknande av alla informanter.      I enlighet med tidigare forskning kan uttalet av de svenska fonem /ʉ̟ː/ samt /b/, /g/, /p/ och /k/ fortfarande ses som någonting som vållar problem hos unga finska andraspråkstalare av svenska, däremot var inte initiala konsonantkluster något större problem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)